Engagemang och utbildning

Frivillighet

Frivillighet är en av Röda Korsets grundprinciper och våra grundprinciper skall vara vår kompass. Från början har Röda Korset varit en hjälporganisation som byggt på frivilliga insatser.

”Frivillig aspekten i Röda Korsets arbete hänger direkt samman med humanitetsprincipen, i och med att det är en av de företeelser som gör det möjligt att praktiskt tillämpa denna princip” Ur Röda Korsets grundprinciper med kommentarer av Jean Pictet. Jean Pictet pekar också på faror med ”byråkratisering” med risk för ”överorganisering” men det finns också risk för amatörmässighet, en balans är nödvändig.

Frivillighet har flera dimensioner. Röda Korset uppdrag utförs i huvudsak av frivilliga.  Det är frivilligt att ta emot och avstå Röda Korsets hjälp och frivilliga bidrag är en viktig del av Röda Korsets finansiering. Hur stark är kompassen för grundprincipen frivillighet att i huvudsak bedriva verksamheten med frivilliga krafter?

Att frågan behöver ställas grundas i en upplevelse att frivilligheten är under press och att mer och mer verksamhet bedöms behöva anställda för att kunna genomföras. Vet vi hur utvecklingen av att anställa i kretsdriven verksamhet har förändas under de senaste tio åren? Hur stor del av den gemensamma ekonomin bekostar anställda? Vad kommer möjligheten att söka treåriga kretsmedel att betyda för utvecklingen av antalet anställda?

Vilka slutsatser kan vi dra av denna kunskap? Är frivilligheten under press? Om den är under press hur vill vi att utvecklingen framåt skall se ut?

En fråga vi kan ställa oss i detta sammanhang är om det finns en koppling med sjunkande medlemsantal och mer verksamhet som bedrivs av anställda. Kan befolkningens bild av Röda Korsets som en frivilligorganisation skadas och därmed viljan att bidra till Röda Korsets verksamhet?

Engagemang och utbildning

Malmökretsen föreslår gratis medlemskap för nya frivilliga

Allt oftare noterar vi i Malmökretsen att frivilliga inte är medlemmar. Naturligtvis vill vi att den som engagerar sig i vår krets ska välja att också vara medlem. Det kan finnas flera anledningar till att de inte är det. Vissa ryggar för en extra kostnad, andra kanske mer principiellt anser att de inte ska behöva betala när de samtidigt gör en insats. Andra kan ha en oklar bild av skillnaden mellan attt vara frivillig och att vara medlem. De känner sig som rödakorsare ändå. 

Vi i Malmökretsen ser ett behov att minska tröskeln för medlemskap för frivilliga. Vi tror att det är till nytta för Svenska Röda Korset om fler frivilliga väljer att bli medemmar. På kort sikt kan det vara ekonomiskt olönsamt, men i det långa loppet bör vi tjäna på det, förutsatt att vi bli bättre på att behålla gratismedlemmar. 

Många gratismedlemmar väljer tyvärr att inte fortsätta som medlemmar när de behöver betala. Här ser vi att det finns möjligheter att påverka. Personerna finns redan hos oss. Om det är nkelt för dem att stanna, väljer de flesta att göra det. 

Engagemang och utbildning

Förslag om fritt medlemskap för aktiva volontärer

Röda Korset är beroende av sina frivilliga för att kunna bedriva sin verksamhet. Många volontärer lägger ner mycket tid och engagemang, men är inte alltid medlemmar i organisationen. Ett fritt medlemskap för aktiva volontärer skulle kunna stärka kopplingen mellan frivilliga och organisationen, öka medlemsantalet och bidra till en starkare gemenskap. Samt öka deltagandet/engagemanget på kretsarnas årsstämmor. 

Vi föreslår fritt medlemskap till volontärer som:

1. Har genomgått de obligatoriska utbildningar som krävs för deras uppdrag.

2. Har genomfört ett visst antal timmar i frivilliguppdrag under det senaste året.

Motivering

1. Skapar en starkare känsla av samhörighet mellan volontärer och organisationen.

2. Uppmuntrar fler att bli medlemmar och engagera sig långsiktigt.

3. Kan leda till ökad lojalitet och motivation bland volontärer.

Engagemang och utbildning

Demokratin urholkas - dags för en ny definition av medlemskapet

Bakgrund

Vi vet att färre och färre personer vill vara medlemmar i föreningar, men att antalet personer som vill vara spontanfrivilliga eller engagera sig en kortare period och för enskilda uppgifter ökar. För Svenska Röda Korset (SRK) ser det inte annorlunda ut än för andra föreningar. Det vi också kan notera är att samtidigt som antalet betalande medlemmar minskar så har antalet personer som regelbundet donerar till SRK ökat genom åren. Till detta upplever vi det svårare och svårare att rekrytera till förtroendeuppdrag (framförallt lokalt) och att antalet personer som deltar i kretsstämmorna och på Riksstämman minskar. 

Det finns en djupare problematik i dessa trender och det är att en stor del av de personer som ger av sin tid eller regelbundet donerar pengar till SRK idag vare sig har rösträtt på kretsstämmor eller kan väljas till förtroendeuppdrag inom SRK. Det är en stor grupp rödakorsengagerade personer som helt faller utanför vår föreningsdemokrati och därmed rätten att vara en del av den beslutande processen.

Att vi erbjudit ett års medlemskap för nya månadsgivare har varit en modell för detta och motionärerna noterar att frågan kring medlemskap i förhållande till frivillighet och givare också berörs i andra motioner från bla Malmökretsen av Svenska Röda Korset och Nyköping Röda Korset, varför en samhantering av besluten kring dessa motioner är välkommet.

Förslag till ändring

Motionärerna menar att vi, för att säkra demokratin och tillväxten av förtroendevalda, behöver se över stadgarnas definition på vem som är medlem (och därmed röstberättigad med möjlighet att väljas till förtroendeuppdrag). Självklart skall en betalande medlem tillhöra denna kategori även i framtiden. Till detta föreslås även frivilliga som lägger ner en viss tid och månadsgivare som donerar ett visst belopp per månad fogas till kategorin medlemmar.  

Motionärerna är väl medveten om att medlemsfrågan om och om utreds/utretts, men än har vi inte kommit till något beslut i ärendet som hanterar denna grundproblematik. Genom Riksstämmans tydliga ställningstagande kan SRK, än en gång, vara föregångare genom att skapa en ny definition av de demokratiska spelreglerna i svenskt föreningsliv.

Det handlar alltså inte om att Riksstämman skall besluta att vi noterar att utredning pågår utan att Riksstämman med sitt beslut skall vara med och peka ut riktningen för framtidens medlemskap så att styrelsen kan bereda ett förslag till nästa Riksstämma. 

Engagemang och utbildning

Erbjud alla autogiro

För att minimera antalet medlemmar som glömmer att betala sin medlemsavgift bör autogiro lyftas fram som huvudalternativ för betalning.  

Autogiro bör erbjudas alla medlemmar och vara grundalternativet redan vid värving av en ny medlem. 

Engagemang och utbildning

Prioritera lokalt medlemskap

För varje krets är det viktigt att ha många medlemmar. Det har ekonomisk betydelse men framför allt utgör medlemskåren en resurs, inte minst för rekrytering av volontärer. Volontäruppdrag är lokala och nationellt medlemskap är ur kretsens synvinkel ett problem genom att det blir svårt att få kontakt med och mobilisera de lokala resurserna.  

För den som tecknar nytt medlemskap, antingen hemma vid datorn eller hejdad på gatan av en medlemsvärvare, är betydelsen av valet mellan nationellt och lokalt inte uppenbar. Därför bör lokalt medlemskap alltid prioriteras. 

Engagemang och utbildning

Digitalt stöd för medlemskap

Bakgrund: I nuläget verkar det inte finnas någon medlemsportal där man kan se betalningsstatus, betala medlemskap, se kretstillhörighet, och byta kretstillhörighet. Det hade kunnat underlätta för en del medlemmar om den sortens digitala funktioner hade funnits, och skulle kunna utgöra skillnaden mellan att en individ är en betalande eller icke-betalande medlem.

Förslag till ändring: En medlemsportal eller liknande för medlemskap bör implementeras. En sådan medlemsportal skulle kunna vara kopplad till rödakorskonton.

Engagemang och utbildning

Medlemsredovisning och medlemskap

Motion angående medlemsredovisning och medlemskap             

När år 2022 avslutades hade kretsen 754 medlemmar. Året därpå 578. Kretsen hade tappat ca 180 medlemmar och vi vet inte vilka eller varför.

Medlemskategorierna (läget i feb -24) som redovisas är familjemedlemmar, huvudmedlemmar, medlemmar, RKUF-medlemmar (hur kan vi ha RKUF-medelmmar, när kretsen inte har något ungdomsförbund?) och en ständig medlem.

Huvuddelen, 490, redovisas som ”medlemmar”. Av dessa är en del gratismedlemmar (har tackat ja, men ännu inte betalt) och gissningsvis månadsgivare. De senare förväntas betala medlemsavgift först året därpå. Gör de det eller hoppar många av? Om de hoppar av skickar kretsarna under medlemsåret brevledes kostsam information helt i onödan.

Varför inte låta bli att registrera månadsgivarna som medlemmar? De får då som alla andra själva bestämma om och när de vill bli medlemmar.

Låt oss undvika att registrera ”hitte- på -medlemmar” i olika former i enda syfte att blåsa upp medlemstalen för att få större statsbidrag.

Att vi upplever medlemshantering och redovisning som ostrukturerad, kan delvis bero på att kretsarna får information om nya medlemmar, men aldrig om de som slutar. Det ger oss inte någon möjlighet att på lokal nivå följa upp varför man slutar. På riksnivå vet vi inte om det görs någon uppföljning. Eftersom vi totalt tappar ca 7000 medlemmar (enl Anders Pedersen hösten -23) årligen 1), kanske det vore en idé att fråga de som slutar varför de slutar. Vet vi inte det, vet vi inte heller vilka åtgärder som behövs. Medlemstappet kan knappast endast bero på dödsfall, eftersom det skulle motsvara ca 7% av de som årligen dör.

Med informationen fördelning av medlemspengar per 2024-05-23 nådde oss beskedet att kretsen hade 436 medlemmar, varav 49 ”ofördelade”, dvs betalar inte pga att de är antingen månadsgivare eller har gått RK-utbildning. RKUF?

Ännu en minskning, som vi inte vet någonting om lokalt.

Vi är alltså i situationen att på kort tid ha gått från 754 medlemmar till 436 utan att ha en aning om varför.

Utdrag ur registret per 2024-10-30 berättar att vi då var 449 betalande medlemmar.

Vid årets slut 2024 var vi 584 medlemmar, varav 457 betalande.

 Sammantaget upplever kretsen en salig röra!!

Vi yrkar att riksstämman beslutar att SRK

1) som medlem endast registrerar den som betalat medlemsavgift eller är medlem i RKUF

2) reder ut och tydliggör begreppen kring medlemsredovisningen

3) informerar kretsarna även när våra medlemmar slutar, förslagsvis varje kvartal

4) centralt följer upp varför medlemmar väljer att sluta

Styrelsen för Hässleholmsbygdens rödakorskrets

1) Hur rimmar detta med att vi samtidigt ökar antal anställda centralt?

Engagemang och utbildning

Missad potential hos Svenska Röda Korsets folkhögskola

Bakgrund

Svenska Röda Korset står sedan decennier som huvudman två stycken utbildningsinstitutioner: Svenska Röda Korsets Högskola och Svenska Röda Korsets folkhögskola. Den här motionen berör inte högskolan som är en institution i sig, utan folkhögskolan och vår viss grad vår utbildningsverksamhet i övrigt.

Vår folkhögskola startades 1990 genom att vi övertog det som då var Gripsholms folkhögskola i Mariefred. Sedan början av 2000-talet är skolan förlagd till Stockholmsområdet, och i dag ligger skolan i Skärholmen. Folkhögskolans verksamhet ger en fin möjlighet för människor att komma i kontakt med rödakorsrörelsens värderingar och arbete samtidigt som de fortbildar sig inom något av de områden där skolan erbjuder kurser.

Det är dock mer eller mindre allmänt känt att staten sedan en tid blivit njuggare mot folkbildningens institutioner, till vilka folkhögskolorna hör. Svenska Röda Korsets folkhögskola är inte något undantag i det avseendet, vilket visas av folkhögskolans ekonomiska redovisning. Den senast tillgängliga i skrivande stund är för 2023, enligt vilken folkhögskolan gick med drygt 2 miljoner kronor i förlust. Vid långsiktig förlust behöver kapital skjutas till för att driva skolans verksamhet vidare.

Folkhögskolan bedriver vid sidan om sin externa utbildningsverksamhet i form av folkhögskolekurser även lokal social verksamhet i Skärholmen på ett sätt som kan anses konkurrera med de lokala kretsarnas verksamheter. Enligt Arbetsordning för Svenska Röda Korsets tjänstepersonsorganisation, 2024-08-26, är vår folkhögskola underställd avdelningen för nationell verksamhet. Det vill säga samma avdelning som bland annat enheten lokal och regional utveckling (LRU) och enheten kris och beredskap (KOB) tillhör. Folkhögskolan är i dag alltså inte del av vår interna utbildningsenhet som i stället ligger under HR-avdelningen och inte heller en självständig del av rödakorsrörelsen i Sverige på det sätt högskolan är.

Detta är för oss talande eftersom det säger oss att folkhögskolan i dag inte ses som den utbildningsmittpunkt den skulle kunna vara för oss som organisation, utan den ses som en nationell verksamhet bland andra. Erfarenheten från andra folkrörelser och ideella organisationer är i stället att folkhögskolorna som är knutna till de rörelserna även med framgång kan fungera som nav för rörelsens interna utbildning vid sidan om sina externa kurser, alternativt får förhålla sig självständiga till huvudmannen.

Förslag till ändring

Vi menar att vi i folkhögskolan har en underutnyttjad resurs som dels skulle kunna svara för utveckling och genomförande av utbildningar riktade mot allmänheten (som den gör i dag), och samtidigt vara ett nav för rörelsens interna kurser, så som till exempel rödakorskunskap, att mötas i vardag och kris m.fl. Genom att folkhögskolan får arbeta tillsammans med det som i dag är utbildningsenheten tror vi att vi skulle höja kvalitén på våra interna utbildningar, stödet till våra interna utbildare samt erbjuda en ändamålsenlig lokal för interna utbildningar i Stockholmsområdet, men givetvis kommer behovet av att erbjuda utbildningar på andra platser i landet bestå. Vi tror inte heller på att folkhögskolan i sig ska bedriva socialt eller humanitärt arbete utanför ramen för de kurser de erbjuder, utan att eleverna som är intresserade av det i stället kan få engagera sig för sådana frågor inom ramen för de lokala kretsarnas verksamhet.

Vi menar att detta skulle kunna öka effektiviteten hos vår utbildningsverksamhet, samtidigt som det blir mer försvarligt att fortsätta driva den folkhögskola vi värnar även när den inte kan gå runt enbart på statsbidrag. Detta skulle kunna ske antingen genom att folkhögskolan omorganiseras inom ramen för vår befintliga organisation, alternativt får en mer självständig roll i form av till exempel en stiftelse eller egen förening där Svenska Röda Korset, och varför inte Röda Korsets Ungdomsförbund, står som huvudmän. Oavsett hur folkhögskolan organiseras bör den, tillsammans med vad som i dag är utbildningsenheten, få vara det interna utbildningsnav den har potential av att vara. Givetvis vid sidan om att fungera som den folkhögskola för externa elever som den alltid varit.

Engagemang och utbildning

Tillgång till utbildningar i SRK-regi

Vår krets har vid flera tillfällen försökt anmäla oss till utbildningar, men dessa har inte blivit av. Ett exempel är en utbildning för att leda frivilliga, där steg 2 fortfarande inte har genomförts, under tre års tid, trots flera påtryckningar samt Första Hjälpen utbildning och styrelseutbildning.

Organisation

Samgående av kretsar

Beslutet om samgående av kretsar som togs på Riksstämman 2019 har inte slagit väl ut hos alla Första Hjälpengrupper. Det finns säkert kretsar med samma intressen och verksamheter där en sammanslagning kan vara av vinst dock inte för alla Första Hjälpengrupper. Det borde bygga på frivillighet att gå samman och bilda kommunkretsar. Frivillighet som är en av Röda Korsets grundpriciper. 

Kretsen värdesätter sin egen identitet, genom att gå samman kan kretsen förlora sin autonomi. Risk för förlorat medlemsengagemang, medlemmarna kan känna att deras intressen inte längre respekteras lika starkt. I sin tur kan detta leda till att medlemmen lämnar eller slutar engagera sig.

Att välja att inte gå samman handlar om att skydda föreningens intresse och bevara dess unika värden.

Genom att öppna upp för möjligheten att bilda fler kretsar i en kommun med olika verksamhetsområden kan detta öka intresset för Röda korset.

Organisation

Kretssammangående för att skapa kommunkretsar

Beslutet på 2019 års riksstämma för Svenska Röda korset att genom kretssammangående skapa kommunkretsar var dåligt förankrat i landets olika lokala kretsar. Det har lett till en massiv protest mot detta beslut. I många kretsar har man insett att genomförande av kommunkrets skulle avsevärt försämra Röda Korsets verksamhet i de olika områdena.

Svenska Röda Korset gav styrgruppen för kretssammangående i uppdrag att följa utvecklingen och att besluta om eventuella undantag från kommunkretsar. Styrelsebeslut från 2019-09-13 samt Direktiv för förändringar av krets inom Svenska Röda Korset från   2020-02-21. Skäl för undantag var: Storstad eller stor befolkning, Samhällets organisering, Geografi och avstånd och om rödakorsnärvaro saknas och en krets behöver täcka flera kommuner.

Möjligheten att få beslut om undantag har varit näst intill omöjligt. För Sollefteå Rödakorskrets angav vi Geografi och avstånd som skäl. Av landets till ytan största kommuner ligger 24 av 30 kommuner i region Norra och Södra Norrland. Sollefteå kommun med en landareal på 9410 kvm2 är en av dessa kommuner, gränsar i norr till Lappland och i nordväst till Jämtland. Vi bor alltså i en av de till landareal största kommunerna i Sverige med en liten befolkning, stora avstånd, dåliga allmänna kommunikationer, dåliga vägar och ett tufft vinterklimat.

I de två kvarvarande kretsarna i Sollefteå kommun är vi överens om att om vi får verka var och en i våra respektive områden så får vi den bästa verksamheten för Röda Korset. De fyra år vi kämpat för att få undantag från kravet på kommunkrets har tagit enorm tid och energi av oss som vi istället kunna använda till meningsfullt arbete för Röda Korset.

Vi anser att det är dags för Svenska Röda Korset att ge styrgruppen för kretssammangående i uppdrag att bevilja undantag för de kretsar med väl motiverat skäl för undantag och länge kämpat för att vara kvar som egen krets.

Organisation

Vi ger oss inte. Vi försöker igen: Översyn av den regionala förtroendeorganisationen

Riksstämman 2021 och 2023 såg behov av att regionrådens roll och funktion skulle ses över, och beslutade därför att ge styrelsen i uppdrag att i samråd med regionråden utreda Svenska Röda Korsets regionala förtroendeorganisation. Besluten hade sin upprinnelse i varsin motion som pekade på att regionråden saknade en ändamålsenlig organisation och resurstilldelning. De förväntas fullgöra en stor bredd av uppgifter, men saknar egentliga mandat i förhållande till andra delar av organisationen för att kunna göra det. Motionärerna pekade även på att detta leder till en hög arbetsbelastning trots att man inte alltid når önskat resultat.

Svenska Röda Korsets styrelse tillsatte utredningar efter respektive riksstämma. Utredningen efter 2021 års riksstämma kom fram till att något förslag om att göra om den regionala förtroendeorganisationen inte skulle läggas fram under mandatperioden. Som skäl för att inte föreslå förändringar framhöll utredarna bland annat man ville kunna utvärdera vilka krav den nya lokala organisationen med kommunkretsar ställer på Svenska Röda Korset i övrigt, samt hur organisationen påverkas av det offentligas regionala indelning i sex civilförsvarsområden som sjösattes hösten 2022. Till riksstämman 2023 motionerade företrädare för en majoritet av regionråden på nytt då man inte var nöjd med utredningens slutsats. Riksstämman beslutade alltså då på nytt om att styrelsen skulle se över regionrådens roll.

Utredningen efter 2023 års riksstämma har, utifrån vad som presenterats för regionråden, egentligen inte landat i några slutsatser och något direkt konkret resultat av utredningen har inte presenterats. Tvärtom beslutade styrelsen vid sitt möte i september 2024 att ”pausa” utredningens arbete, och lade över ansvaret på regionråden att berätta hur de vill ta frågan vidare. Detta med så kort framförhållning till riksstämman att regionråden knappast hade möjlighet att göra något eller komma med initiativ av annat än kosmetisk natur.

Vi har visserligen respekt för att frågan om hur vår regionala förtroendeorganisation ska se ut och vilka mandat den ska ha inte är enkel. Samtidigt får man ha med sig att utredningen som låg till grund för beslutet om att övergår till kommunkretsar vid riksstämman 2019 bara pågick i fyra år, varför något substantiellt resultat ändå får säga hade kunnat vara att vänta till riksstämman 2025 i den här frågan. Det att en fråga bedöms som svår kan inte heller gärna vara skäl för att inte arbeta med den.

Under mandatperioden ser vi precis som tidigare en betydande ökning av antalet kommunkretsar, samtidigt som våra utmaningar med kommuner som saknar rödakorskretsar ökar. Kommunkretsar ställer andra krav på oss regionalt förtroendevalda än den tidigare lokala organisationen gjorde. Vi ser ett allt större behov av samverkan med myndigheter och andra samhällsaktörer samtidigt som tjänstepersonsstödet varierar över landet och samarbetet inom organisationen bitvis är väldigt ansträngt. Det medför en känsla av otillräcklighet inom regionråden samt svårigheter att rekrytera tillräckligt många hågade regionrådsledamöter.

Det har sagts att regionråden är den del av organisationen som förväntas lösa vad andra delar av organisationen inte kan, men utan mandat och medel. Det är inte ett hållbart arbetssätt över tid. Vi ser därför ett starkt behov av styrelsen i den här frågan de facto tar riksstämmans beslut till sig och får till den översyn av den regionala förtroendeorganisationen som sedan länge är beslutad men ännu ej genomförd.  Som den framlidna författaren Lars Gustafsson skulle sagt: ”Vi ger oss inte. Vi försöker igen.”

Organisation

Frigör energi genom att skapa operativa regionala avdelningar som kan ta över kretsarnas styrelsearbete

Förslag

Den tid aktiva medlemmar måste lägga ned på tungt styrelsearbete dödar entusiasmen och stjäl tid från det viktiga arbetet med verksamheterna. Lösningen kan vara att kretsen beslutar sig för att lägga ned kretsen som juridisk person samtidigt som alla tillgångar och övrigt ansvar överförs till olika regionala operativa avdelningar vid Svenska RödaKorset. Medlemmar kan då helhjärtat gå in för verksamheterna vilket ju är det egentliga syftet med RödaKorset. Verksamheter av olika slag kan då själva skapa allianser inom regionen. De verksamhetsgrupper som bildas tilldelas resurser i samråd med ledningen för den nya avdelningen. Till styrelse för en regional operativ avdelning ska utses frivilliga med dokumenterad erfarenhet av att kunna skapa ett förtroendefullt kontaktnät och att styra en ekonomisk planering t.ex. att ha varit ledare inom en betydande organisation eller ett företag. Behovet av anställd personal blir därmed mycket begränsat.

Bakgrund

Problemet med att människor inte vill engagera sig i föreningslivet gäller alla föreningar och har blivit allt värre under många år. Generellt gäller att de som engagerar sig gör det för att de vill arbeta med olika verksamheter men däremot inte med styrelsearbete.

Kretsen "Stockholm Väst" kämpar ständigt med att besätta alla förtroendeposter och inför årets kretsstämma sker åter många byten. Med en styrelse där ledamöterna ofta byts är det uppenbart att ekonomin utsätts för risker. Med oklara mål kan det vara lätt hänt att oerfarna styrelseledamöter förslösar stora belopp på illa genomtänkta projekt. Det viktiga kontaktnätet med frivilligledarna tar också tid att arbeta upp och kommer därför i andra hand när problemet med att lära sig styrelsearbetet slukar all energi. Resultatet blir att man ger upp.

Riksstämman har tidigare försökt genomföra en kraftsamling genom projektet: "en krets per kommun". Det lyckades inte i Stockholm och därmed står samarbetet i Stockholm och stampar på samma låga nivå. Frågan är nu: har SRK därmed övergett tanken på att bredda och effektivisera samarbetet i Stockholm? Och hur är läget i övriga regioner? Svenska RödaKorset måste göra en genomgripande översyn av organisationen. Målet måste vara att medlemmarna kan koncentrera sig på just verksamheterna. Vi får inte glömma att det är genom verksamheterna som vi sprider kunskap om RödaKorset och som vi skapar resurser till den hjälpverksamhet som hela världen behöver.

Organisation

Regionala ämneskretsar

Ge ämneskretsar till exempel Första Hjälpengrupperna möjlighet att tillhöra ett regionalt upptagningsområde t ex Blekinge. Mycket har hänt i omvärlden sedan beslutet om samgående togs på Rikssrämman 2019.

Flera myndigheter och organisationer har idag ansvarsområden inom en region inte kommun. Röda Korset bör öppna upp för regional verksamhet i dessa frågor.

Genom att tillhöra en regionalgrupp kan verksamheten bli mer inriktad på ett visst intresse. Första Hjälpengrupperna har ett gemensamt intresse och över tid kan detta utvecklas med andra grupper med samma intresse. Första Hjälpengrupperna har under en tid blivit åsidosatta, detta kan ändras genom att flera grupper går ihop i en regional form. Likaså kan detta höja intresset för Första Hjälpengrupperna. Vidare kan det utveckla vår geografiska flexibilitet, fler kan engagera sig genom regional rekrytering, agera snabbt i kris både nationellt och internationellt, snabbt ställa om från vardag till kris, samarbeta med frivilliga och tar vår roll i totalförsvaret.

Våra samarbetspartner är idag följande: Totalförsvaret, Sölvesborgs kommun, Krisledningsstab, Länsstyrelsen, MSB, Kustbevakningen, Svenska sjöräddningssällskapet, Sjövärnskåren, Region Blekinge, Räddningstjänst, Ledningsambulans, SOS-alarm och Frivilliga automobilklubben (FAK).

Första Hjälpengrupperna kan även samverka med dessa instanser både vid skarpa incidenter och vid övningar.

Organisation

Vår ekonomiska styrning av lokal verksamhet

Bakgrund

Svenska Röda Korsets styrelse har, genom tjänstepersonsorganisationens arbete, under de senaste åren i grunden förändrat processen för att ge ekonomiskt stöd till vår lokala verksamhet. Detta ekonomiska stöd ges på olika sätt, men framför allt genom det som kallas för kretsmedelsprocessen genom vilken kretsar två gånger per år kan ansöka om att få ekonomiska medel för att bedriva eller starta upp verksamhet inom ramen för den strategiska inriktningen.

Som ett led i arbetet med att förändra det ekonomiska stödet till lokal verksamhet har även beslutanderätten över vilka kretsar och lokala verksamheter som ska få ekonomiska medel, med vissa undantag, tydligare placerats hos våra anställda tjänstemän. Genom denna modell har Svenska Röda Korsets styrelse även i praktiken i allt väsentligt delegerat rätten att styra den lokala verksamheten med ekonomiska incitament från nationell och regional nivå till våra anställda tjänstepersoner. De beslut som fattas om tilldelning av medel har inte sällan en låg grad av insyn från frivillig- och förtroendeorganisationen. Det är till exempel inte helt enkelt att få förståelse för varför en krets beviljas medel medan en annan inte gör det.

Visserligen har regionråden en begränsad roll i bedömningen av kretsmedelsansökningarna, men får inte besluta om hur medlen tilldelas och har begränsad insyn i hur tungt regionrådens mening väger i den slutliga bedömningen och beslutet som fattas av anställda. Detta är ett potentiellt problem eftersom anställd personal i en frivilligorganisation inte böra styra verksamheten inom organisationen, det är det vi har förtroendevalda till.

Förslag till ändring

Det måste vara möjligt att hitta en modell som gör att den ekonomiska styrningen av lokal verksamhet med nationella och regionala medel placeras hos förtroendevalda i organisationen. Förtroendevalda har vi genom våra demokratiska processer möjlighet att ansvarsutkräva på ett sätt vi inte kan med anställd personal. Det skulle även ligga i linje med principen om att frivilligverksamhet ska styras av förtroendevalda.

Huruvida beslutet och den slutliga bedömningen av ekonomisk styrning av den lokala verksamheten med nationella och regionala medel ska placeras hos Svenska Röda Korsets styrelse, en av styrelsen särskilt utsedd funktion (till exempel ett utskott) eller hos regionråden finns det olika för- och nackdelar med. Klart står dock åtminståne för oss att det beslutet och den bedömningen inte kan ligga hos anställda.

Organisation

Motion om en kulturförändring – dags att främja ungas engagemang och inflytande inom Svenska Röda Korset

Svenska Röda Korset (SRK) och Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) är enade i målet att bygga en stark och relevant rörelse i Sverige. Under senare år har ett nära samarbete utvecklats mellan moder- och ungdomsförbund, med en gemensam förståelse för att vår rörelse blir starkare när vi arbetar tillsammans. Denna samverkan är grundläggande för att nå fler och bygga en långsiktig närvaro i landet, där RKUF spelar en avgörande roll i att engagera och mobilisera unga rödakorsare.  

Vid Riksstämman 2023 beslutades att SRK ska: 

1. Tillvara RKUF som en resurs i föryngringsarbetet, 

2. Vidta åtgärder för att stödja övergången från ungdoms- till moderförbund, 

3. Öka kännedomen om RKUF i syfte att främja samverkan och engagemang, 

4. Stötta den lokala verksamheten inom SRK och RKUF för att tillsammans skapa långvarigt engagemang. 

Dessa beslut utgör en viktig grund för att skapa en stark och hållbar Röda Kors-rörelse i Sverige, men det krävs ytterligare åtgärder för att dessa mål ska bli till verklighet. RKUF ser att faktorer som åldersmaktsordning, misstänkliggörande, bristande tillit och förtroende samt otillräcklig kunskap om barn och ungas förutsättningar och engagemang utgör stora hinder för unga rödakorsare i mötet med SRK. Dessa strukturella hinder motverkar inte bara barn och ungas delaktighet, utan gör också att de beslut som fattades på Riksstämman 2023 inte kan uppfyllas på ett tillfredsställande sätt. 

För att säkerställa att SRK lever upp till sina åtaganden och tidigare beslut, inklusive Youth Engagement Strategy (YES 2.0) som under 2024 antogs av samtliga nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar vid de internationella stadgeenliga mötena i Genève, krävs en kulturförändring. YES 2.0 betonar att ungas möjlighet att delta meningsfullt i beslut, ledarskapspositioner samt frivilligroller är avgörande för att stärka rörelsens relevans och långsiktiga hållbarhet. För att lyckas med detta krävs, enligt strategin som SRK redan är bunden till, respektfull dialog och tillitsfull samverkan mellan generationer samt att ungas engagemang erkänns som centralt för att stärka såväl vår nationella förening som våra lokalsamhällens motståndskraft. 

Trots dessa åtaganden förekommer fortfarande strukturella hinder som begränsar ungas engagemang och inflytande i SRK. Utan gemensamma krafttag för att förändra detta riskerar vi att hämma utveckling och missa möjligheten att vara en relevant och inkluderande organisation, såväl idag som i framtiden. 

Utifrån Röda Korsets uppdrag, uppförandekod samt grundprinciper ser RKUF ett brådskande behov av att förändra synen på barn och unga inom SRK. För att dessutom bidra till att vända den negativa utveckling som vi ser med ökad utsatthet, utanförskap och diskriminering av unga i samhället i stort, måste vi gemensamt bygga en inkluderande kultur som säkerställer att unga rödakorsare bemöts väl, inte utsätts för fördomar eller diskriminering och ges förutsättningarna att delta och bidra. Det är dessutom en grundförutsättning för att framgångsrikt säkra övergången mellan RKUF och SRK, i enlighet med Riksstämmobeslut från 2023. 

För att säkerställa att SRK lever upp till den strategiska inriktningen 2024-2030, Youth Engagement Strategy 2.0 och tidigare Riksstämmobeslut, krävs en kulturförändring där unga ses som självklara aktörer i organisationen. Denna förändring måste genomsyra alla nivåer inom SRK och åtföljas av konkreta åtgärder för att tillvarata ungas engagemang, främja delaktighet och möjliggöra för unga rödakorsare att bidra till vår gemensamma rörelse. 

Organisation

Motion om ökad tillit och tillträde för RKUF i SRK:s lokaler

Svenska Röda Korset (SRK) och Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) står enat som ett Röda Kors i Sverige. Moder- och ungdomsförbund har på senare år dessutom närmat sig varandra, med grund i övertygelsen att vår rörelse är starkast tillsammans. RKUF och SRK besitter dock unika kompetenser och erfarenheter tack vare våra skilda perspektiv och målgrupper. På så vis möjliggör vi en rödakors- och rödahalvmånerörelse som når ut till, stödjer och mobiliserar fler i Sverige. Dessutom innebär moder- och ungdomsförbundets kompletterande roll ökad närvaro i landet samt en föryngrad och inom ungdomsförbundet även växande medlemsbas. RKUF:s förmåga att mobilisera och engagera barn och unga är centralt för att framtidssäkra ett starkt Röda Kors i Sverige.  

Under Riksstämman 2023 visade både SRK och RKUF på den gemensamma övertygelsen att det är genom samverkan, såväl lokalt som nationellt, som vi tillsammans bygger en stark, relevant och enad rödakorsrörelse i Sverige. Både SRK och RKUF antog strategier i vilka både moder- och ungdomsförbund enat lyfter samverkan med varandra som prioriterat strategimål (1)(2). Dessutom beslutade Riksstämman 2023 (3):  

ATT Svenska Röda Korset ska ta vara på Röda Korsets Ungdomsförbund som en resurs i organisationens föryngringsarbete. 

ATT Svenska Röda Korset ska vidta åtgärder som fokuserar på övergången mellan Röda Korsets Ungdomsförbund till Svenska Röda Korset. 

ATT Svenska Röda Korset ska verka för att öka kännedomen om Röda Korsets Ungdomsförbund och deras arbete inom Svenska Röda Korset på nationell, regional och lokal nivå, i syfte att möjliggöra stärkt samverkan och tillvarata engagemang.  

ATT det i frågan tas särskilt beaktande kring hur den lokala verksamheten inom Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund kan stöttas för att tillsammans skapa långvarigt engagemang. 

Ungdomsförbundet menar att denna utveckling är glädjande och gynnsam för såväl SRK som RKUF. Vi ser däremot med oro på hur RKUF:s verksamhet strukturellt motarbetas av kretsar på flera av landets orter. Exempel är kretsar som kommunicerat att minderåriga inte längre får vistas i kretsens lokaler, vilket omöjliggör för RKUF att verka på platsen i och med att ungdomsförbundets målgrupp utgörs av barn och unga. Hinder likt detta försvårar även arbetet med att göra rörelsen till en trygg och inkluderande plats för en mångfald av människor. Ytterligare exempel på det motstånd RKUF möts av lokalt är kretsar som gått från att låna ut sina lokaler gratis till RKUF till att kräva in hyra av ungdomsförbundets lokalföreningar. Motiveringen har i dessa fall ofta varit att ungdomsförbundet ska behandlas som vilken extern samverkanspart som helst i och med vår självständighet. Ett sådant agerande motarbetar visionen om ett enat Röda Kors i Sverige. 

Medan flertalet kretsar förutsättningslöst delar sina lokaler med RKUF:s lokalföreningar och verksamheter har en del andra av RKUF:s lokalföreningar framgångsrikt lyckats förhandla bort lokalhyran med den lokala kretsen. Samtidigt ska den energi denna typ av förhandling och kravställning från SRK:are till RKUF:are tagit från våra unga frivilliga, ledare och förtroendevalda inte underskattas. Detta är tid som vi hellre sett hade ägnats åt att bedriva relevant verksamhet som svarar mot att möta barn och ungas allt mer växande humanitära behov.  

Vi bör heller inte förminska konsekvenserna av att som ung rödakorsare mötas av återkommande internt motstånd som försvårar barn och ungas engagemang. En risk är att SRK framstår som en irrelevant plattform för de barn och unga som SRK inom kort är beroende av för att säkerställa organisationens fortlevnad samt förmåga att respondera mot nu- liksom framtida behov och kriser.  

Vi ser hur de lokala förutsättningarna tycks vara beroende av enskilda kretsars eller SRK:ares goda vilja och inställning till RKUF, snarare än av en etablerad praxis. För att säkerställa en långsiktigt hållbar och inkluderande rörelse behöver vi skapa strukturer som möjliggör en mer enhetlig samverkan. Tillgång till lokaler, stöd och möjlighet till delaktighet bör inte avgöras av personkemi, utan av en gemensam vilja och förankrad praxis som tillvaratar ungas engagemang och säkrar rörelsens framtida relevans. 

RKUF:s styrka är vår ingång till barn och unga som möjliggör ett långt liv som rödakorsare. Vi mobiliserar och engagerar målgrupper SRK inte når ut till idag. Vi ser därför med stor oro på kretsar som strukturellt missgynnar RKUF-engagemang, särskilt i en tid då unga känner bristande hopp och framtidstro (4) och den svenska ungdomsrörelsen står inför svåra ekonomiska utmaningar (5). Det är vår övertygelse att vi i denna tid behöver kraftsamla för ett enat och relevant Röda Kors i Sverige, där vi stödjer i stället för att underminera varandra.

För att accelerera uppdraget som Riksstämman 2023 gav organisationen genom antagandet av strategin med, däribland, fokus på samverkan med ungdomsförbundet föreslår Röda Korsets Ungdomsförbund följande: 

Referenser:
1. Röda Korsets Ungdomsförbunds strategi 2024-2027 

2. Svenska Röda Korsets strategi 2024-2030

3. Protokoll från Riksstämman 2023 

4.  Generationsrapporten 2025. En rapport av Ungdomsbarometern

5. "Ny rapport: bankerna hotar barn och ungas föreningsfrihet" https://lsu.se/nyhet/ny-rapport-bankerna-hotar-barn-och-ungas-foreningsfrihet/ 

Organisation

Förbättrad tillgänglighet och kontaktvägar inom organisationen

Vid flera tillfällen har det varit svårt att nå rätt kontaktperson inom organisationen, vilket lett till att viktiga frågor cirkulerar mellan flera tjänstepersoner innan de till slut når rätt instans. Detta är onödigt tidskrävande och leder till frustration.

Organisation

Översyn av den centrala tjänstepersonsorganisationen

Svenska Röda Korset är en folkrörelse, som primärt drivs av frivilliga krafter. Just frivillighet är en av våra viktigaste grundprinciper. Folkrörelsens vara eller icke vara kan debatteras, men inte desto mindre är Svenska Röda Korset en ideell frivilligorganisation.

Frivillighet är en av Röda Korsets grundprinciper och våra grundprinciper skall vara vår kompass. Från början har Röda Korset varit en hjälporganisation som byggt på frivilliga insatser. ”Frivilligaspekten i Röda Korsets arbete hänger direkt samman med humanitetsprincipen, i och med att det är en av de företeelser som gör det möjligt att praktiskt tillämpa denna princip” Ur Röda Korsets grundprinciper med kommentarer av Jean Pictet. Jean Pictet pekar också på faror med ”byråkratisering” med risk för ”överorganisering”, men det finns också risk för amatörmässighet, en balans är nödvändig.

Svenska Röda Korset bedriver omfattande verksamheter runt om i landet. Främst är det de lokala organisationerna, kretsarna, som driver de lokala verksamheterna. Utan kretsarna har vi ingen, eller mycket liten, rödakorsverksamhet i landet.

För att möjliggöra för Svenska Röda Korset att bedriva en omfattande verksamhet både nationellt och internationellt finns det en tjänstepersonsorganisation. Den består av personer med många olika roller, som sakkunniga, verksamhetsutvecklare, vårdgivare osv. Denna tjänstepersonsorganisation är stor och kan ibland upplevas onödigt byråkratisk.

Kretsarna kan uppleva att tjänsteorganisationen inte är en möjliggörande funktion för kretsen utan en styrande och beslutande funktion. Frivillighet och behov bör styra, inte tjänsteorganisationens egna syften och mål.

En ofta återkommande fråga från allmänheten är hur de pengar man på olika sätt förmedlat till Svenska Röda Korset används. Är vi trovärdiga när vi säger att pengarna går till att bedriva verksamheter för människor i olika former av utsatthet både i Sverige och i andra länder, om vi samtidigt har en stor central tjänstepersonsorganisation?

Organisation

Val 2024 & 2025_Motioner Svenska Röda Korset Malmökretsen

Hej!

Eftersom Röda korset är en demokratisk uppbyggd (humanitära) medlemsorganisation och alla medlemmars (elleråtminstone de 27 som var närvaro i fjol vid årsstämman och andra om de skulle vilja komma på kommande möten)har åsikter som är viktiga i Röda Korsets val, arbete och utveckling i Malmö. Jag som medlem har gjort min röst hördförra året i mars, men kanske lite för sent som Liv Palm skrev. Nu lämnar motion 1-2 igen i god tid.
Obs. bifogade filer (och e-post kommunikationer från förra året) epost daterat 11 februari 2025.
------------------------------
Motion nr. 1:
Jag (Isak) föreslår att den invalda/omvalda grupp av individer som avses representera Svenska RödaKorset och styrs av ansvar & stadgar skjuter upp sitt arbete till nästa möte om (enligt ordföranden) deväljer politiska prioriteringar framför välgörenhet & humanitärt syfte. Jag hoppas att en behörigmyndighet ger en motion detaljerad uppmärksamhet, stöd och kanske tillåter att den hanteras iavskildhet. Jag hoppas att en organisation som Röda Korset kan få bidrag från myndighet ochmyndigheten kan även söka förklaring i vissa frågor, men jag tycker att det inte går att de valda/omvaldajobbar för politiska prioriteringar som inte håller med välgörenhet, medmänsklighet, m.m.. Jagöverväger därför att hänskjuta ärendet –motionen om att rädda organisationens helighet, och attrespektera grundprinciperna (humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet ochuniversalitet). Svenska Röda Korset (inte SRK) bör vara etniskt, religiöst eller politiskt obunden. Jag villockså påstå att SKR medvetet har beslutat att inte ta ställning för den enskilda som drabbats (jag pratarom mig), och inte med de inblandade parterna i ett krig eller konfl ikt (t.ex. Palestina – Gaza ochapartheid Sionist) stat Israel). Detta kan låta personligt men att håna mig istället för att hjälpa ärförskräckligt och respektlöst! Ert försök att förmörka mig är förskräckligt och respektlöst!!" Jag föreslårbara att beslutet om upplösning och eller ändringen till motionen kräver debatt och omröstning, intebara majoritet!!!
(Källan: Sida 4, Stadgarna)
Glöm inte att Svenska Röda Korsets syfte är förenligt med Röda Korsets grundprinciper!!!!
Jag skulle vilja påminna er och också betona att grundkomponenterna i denna process är / ska vara”motionen” och ”frågan” — motionen är ett förslag om att ”stämman” ska göra något eller yttra sig inågot ärende; "frågan" är den mekanism som används för att ställa "stämman" om den ansluter sigtillmotionen, först när den föreslås av dig och för det andra när den ställs till medlemmarna/ för beslutefterdebattens slut. Och .... "de som har ett tillräckligt omfattande geni för att kunna genomföra lagarbör ägna viss uppmärksamhet åt hur de bildas, genomföras eller missbrukas, diskuteras & hållasuppdaterat vid behov av synnerligen ömmande omständigheter och till och med vid rättsligtställningstagande.” Slut på motionen 1.
Motion nr. 2: Jag fortsätter föreslå från Motion 1 till denna nya Motion... Motion nr. 2 med tanke på vadsom händer, är det klokt att vad står vid §12 (vad som gäller för kretsstämma inklusive när motionenhandlar om Valet och Årsstämman) är det logiskt och rättvist att motionären får möjligt att avge motion,får ordet och rätta /prata om göra nuvarande kretsstyrelsen (inte omvalda) & annars nationellahuvudkontor av Svenska Röda Korset att tillhanda efter sådan årsstämman/val.
I vissa länder fi nns det "charity commissioner" vid myndighet för att granska val, rekrytering, granskningav verksamheten, hur bidrag/pengarna till organet/organisation kommer och användas, m.m. eller detalltid fi nns domstolar annars för att säkerställa rättsställning. Om något inte fungerar med humanitär grund (enligt mission, vision & stadgarna av organisationen) kan myndighet/domstol råder närmaktmissbruk & monopol bevisas, när icke-demokratin & orättvisan sker, menar jag. Jag kommer snartmed mer juridiska alternativ för att stödja
motioner.
står vid §12 (vad som gäller för kretsstämma inklusive när motionen handlar om Valet och Årsstämman)
Denna motion syftar till ”att ändra” vad som anförs/står under §12 (vad som gäller för krets stämman)...det som Ordföranden skrev att det fi nns en punkt om Motioner och förslag... som säger att enKretsmedlem har rätt att lämna motion... motionen ska vara kretsstyrelsen tillhanda ”senast två veckor”före mötet. Jag vill att vi ändrar denna §12.
Hur kan man veta vilka kandidater de rekommenderar och väljer/valda/omvalda, m.m. vid denÅrsstämman om Ordföranden/Valberedning/
Svenska Röda Korset inte delar med medlemmar (de somkommer att rösta den här dagen?
Som Liv Palm sa/skrev tidigare, skrev Mikael - ordförande Malmökretsen (Svenska Röda Korset) att mittskriftliga mail och motion ju har kommit in till Malmökretsen lite sent (eftersom det är efter stämman) -däremot är det viktigt föreslå ett sätt att ändra §12 och så länge och den som handlar också om vad somsker medan och under/vid stämman. Det betyder också att om (nuvarande) situationen förvärras har jagrätt att utforska andra alternativ och möjligheter utanför kretsstyrelsen. Malmökretsen tar denna motionför kommande (års)stämman då och ger mig möjlighet att bevisa vad jag menar med dennamotion/dessa motioner.
Jag ser att folk pratar om lagar & regler eller förordningar "när och som och om det passar dem"... baradet som hjälper dem att hålla/behålla fast vid eller tar tag i deras positioner i en organisation, till ochmed Svenska Röda Korset. Men tyvärr måste jag säga att ingen standardprocedur följs/följdes här; detlåter liksom alla kompisar (in)väljer varandra vid valet/omvalet. Det är glasklart! Många vittnar det, menalla är tysta, utan jag. vad sägs om andra regler & § ????
1. Nomineringar till den SRK ska lämnas i kuvert (eller via websida / epost också kanske) med varjekandidats CV/ meritförteckning, till presidiets ordförande några (minst 48 timmar) före öppnandet av detmöte där valet kommer att äga rum.
Inga medlemmar visste och när nuvarande ordförande delade/skickade meritförteckningen för varjekandidat före mötet? Ingen känner ingen!
Personliga egenskaper och principen om rättvis arbete rolls fördelning bör beaktas vid nominering avkandidater; eller hur?
2. det var ingen omröstning med papper att räka upp handerna/räkna hand: det gick så, ”då säger ni jagtill denna kandidaten,” okej, "du sa ja till den här kandidaten... vald!" På så sätt fungerar inte valet!!prova sluten omröstning(secret ballot)!!!
3. Om det fi nns en konfl ikt som denna om Kretsens kandidater och arbetsmönster, bör det fi nnasnationella som kan förklaras vald, den kandidat som får fl est röster ska anses som vald.
Varför är det viktigt? Svenska Röda Korset måste ta emot motionen. Svenska Röda Korset är inte för det(fel) vad som sker, och det sker här framför våra ögon. Detta ställe & denna verksamhet förebyggerlidande och/eller lindrar lidande när det behövs. Svenska Röda Korset är en humanitär org. med mångafrivilliga/volontärer, medlemmar och personal; det är viktigt att skydda dess frivilliga från att blianvändbara (de redan är inklusive de anställda & valda) för politiska prioriteringar eller dolda agendor.Röda Korset skyddar & tar åtgärder proaktivt för människors liv i kris & katastrof. Röda Korset säkerställerallas trevnad och respekt för alla människor och alla människors lika värde, och det når vi genom att följaminst de 7 grundprinciperna. Det kan fi nnas olika eller distinkta avdelningar i en och sammaorganisation, men all är förenade inom frivillighet, välgörenhet & godhet.... genom gemensammagrundläggande principer & stadgar och symboler. 

Jag tackar infoservice för att den har tagit emot mina motioner via epostmeddelanden. Jag är säker påom jag får ordet (möjligt att prata framför medlemmar och Svenska Röda Korset) ska det hjälpa mig(personligt) och också organisationen/organet Svenska Röda Korset! Vi ska ändra sådana motionerbehöver inkomma före en viss tid före själva stämman/valet om Ordföranden eller Nationella/centralt/
huvudkontoret delar med kretsmedlemmar namn, CV, ansökan, och andra handlingar inklusive varförValberedning rekommenderar en viss kandidat for ngt uppdrag, m.m. före en viss tid före självastämman!
Malmökretsen följer inte de grundprinciperna, humanitära arbete i kris & katastrof, m.m. Jag har bevis!De är stolt över att göra / jobba för politiska prioriteringar; jag har bevis! Om mig: Ingrid är patologiskkontrollande och petig mot mig! Jag ignorerade bara (men mötet den 30 januari 2024 gjorde skillnad ochdå började jag anteckna or klaga vad hon gjorde fel med i dessa många år!
Jag har bevis!! Alla volontärer vet vem jag är! Etnocentriska eller Social Demokratisk Politiskt Partietsprioriteringar har skadat min asyl ansökan, mitt jobb på Sensus Studieförbundet, mitt jobb på &samarbete med ABF och nu på Svenska Röda Korset. Det fi nns ett mönster här (modusoperandi). Dethandlar inte om bara Ingrid, det fi nns mycket mer till detta. Personliga attacker mot mig är inteacceptabelt, men att föredra någon för att förmörka mig inte heller! Jag beklagar bara nu (efter 30januari), men alla känt att det fi nns så mycket som hade riktats mot dig, och jag säger vad jag tänker, såhade jag pratat med den berörd person, men det räcker nu, måste det bli offi ciellt. Eftersom det börjadeliksom utredning hos andra org utanför Sverige... utredning om mina omständigheter och vägrad/nekadasylansökan är de kanske besvikna och kränkta nu. Om jag lider, om jag har tålamod och om jag kanvänta (cirka) 6 år 7 månader och 8 dagar i Sverige, varför kan de inte vänta några dagar till? Men dehåller på med att håna mig på ett grymt sätt och de håller på med göra mig mer utsatt! Ingen hjälp avSvenska/Röda Korset än!!
Du (Lokal verksamhetsutvecklare, Region Syd och Sydost) skrev: Du får gärna återkomma med vad det ärför stöd du önskar centralt ifrån Ta emot motioner 1 & 2 är du snäll (eller vänta tills situationen blirvärre; jag är inte tvungen att lämna medlemskap, men jag håller på med utforska andra utredninganmälan/möjlighet hos andra myndigheter och också Justitieombudsman (det är lite kopplad till SvenskaRöda Korset också i senare sked).
Obs. bifogade filer

Med vänlig hälsning,

ISAK SHAIKH

Hållbar utveckling

Ställningstagande för en hållbar värld

Bakgrund

Vår strategiska inriktning för 2024-2030 har visionen Ett medmänskligt Sverige i en hållbar värld. Här har vi också listat vårt fokus mot 2030 och ett av dessa är ”Humanitära konsekvenser av klimatförändringar”. Vi har bla bestämt att vi skall nå hit genom att ”minimerar vårt eget negativa klimat- och miljöavtryck med målsättningen att bli klimatneutrala”. I brödtexten hittar vi även formuleringen: ”Vi tar vårt ansvar i att minska vårt eget klimatavtryck genom att resa och konsumera på ett medvetet sätt…”

Det finns massor av olika sätt att nå en minskning av klimat- och miljöavtrycket och Svenska Röda Korset (SRK) vidtar idag en mängd olika åtgärder för att föra oss närmare målet. Ett område där SRK tagit ställning är genom att servera fler vegetariska måltider i samband med möten och utbildningar. Tyvärr sker inte det systematiskt utan enbart i en del sammanhang. Strategins skrivningar förpliktigar och vi kan göra mer inom detta lilla område som också kan bli till inspiration och norm för andra.

Vi bör givetvis notera att såväl offentliga som privata aktörer fattar policybeslut inom dessa områden som att till exempel öka mängden vegetariska skolmåltider, att öka utspädningsgraden av vegetabilier i kosten, att ta bort möjligheten att beställa smörgåsar med skinka osv. Skälen är såväl minskat koldioxidavtryck och hälsoaspekter (pga ökade cancerrisker), som ekonomiska. Noterbart är att detta sker i organisationer med långt mindre kraftfulla skrivningar kring klimat- och miljöavtryck än SRK.

Ja, visst har vi varit på rödakorsmöten där det funnits mer att önska kring kvaliteten på den vegetariska kosten, men det är ju inte för att vegetarisk kost i sig är sämre utan för att det kök som tillredde den inte hade tillräcklig kompetens och erfarenhet att laga en riktigt bra vegetarisk måltid. Även här har vi en roll i att se till att hotell och konferensanläggningar får fler tillfällen att förväntas leverera på topp så att fler också väljer detta hållbara alternativ.

Förslag till ändring

Motionärerna menar att det, med de tydliga skrivningar som Riksstämman 2023 fattade kring strategin, är hög tid att Riksstämman fattar formella beslut kring att vända på normen så att vegetariska måltider alltid är normen i SRKs verksamhet för såväl frivilliga som anställda.

Riksstämmoombud som, vid en första anblick vänder sig mot denna norm, bör fundera över hur ofta under ett kalenderår man är på SRKs möten och bör snarare se möjligheten att få äta bra restauranglagade vegetariska måltider som en inspiration till att öka sin egen tillagning av vegetarisk kost. Kanske kan detta också få ringar på vattnet då rödakorsare kommer hem och delar med sig av SRKs norm i andra sammanhang.    

Hållbar utveckling

Kostnadseffektiv och smidig utskrift.

Region Mellan försöker på flera sätt stödja vår nationella strategi gällande hållbarhet och miljöarbete.

Vi vill också ha möjlighet att göra utskrifter, kopior av intressant och viktig information från SRK.s hemsida för att kunna göra anteckningar, understrykningar gällande saker som vi vill ställa frågor om eller bara förtydliga.

Idag är det svårt om inte omöjligt att göra utskrifter pga kostnaden. Vi vill snåla med utgifter inom kretsarna för att istället kunna stötta både SRK och lokal krets gällande olika insatser.

Färgpatroner är dyra och livslängden på dem är kort.

Kris och beredskap

Krisinsikt, förändringsvilja och resurssättning av krisberedskapsförmåga

Bakgrund

Svenska Röda Korset beskriver sig inte sällan rätteligen som en del i världens största kris- och katastroforganisation (rödakorsrörelsen). Det är en självbild som förpliktigar oss att stå redo för de kriser som vårt samhälle kan råka ut för. Sedan några år tillbaka har dock samhällsutvecklingen och samhällsdebatten gått långt i frågan om krisberedskap och viljan att rusta sig inte bara för kris utan även väpnad konflikt. Det finns en sense of urgency (fritt översatt till förändringsvilja eller krisinsikt) i samhället som vi menar, i ganska hög grad, saknas inom Svenska Röda Korset.

Den strategiska inriktningen förpliktar då ett av de två pelare den vilar på är vår förmåga att på ett effektivt sätt stötta samhället före, under och efter en kris med välövade och utbildade frivilliga i hela Sverige. Trots att vi i detta har ett mycket ambitiöst mål att som frivillig försvarsorganisation stötta samhället i kris, katastrof och i händelse av väpnad konflikt har inte så mycket ännu gjorts för att vi ska ha en möjlighet att nå detta, ena av två mål, till 2030.

Under rikskonferensen Folk och Försvar (FoF) i Sälen 2024 och 2025 har regeringen och andra understrukit vikten av att samhället rustar sin förmåga att klara kriser och till och med väpnade angrepp. Som en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna är det något som inte minst Svenska Röda Korset borde ta intryck av.

Om Sverige skulle utsättas för väpnat angrepp eller en större kris, vet vi då vad som förväntas av oss och vad vi som Svenska Röda Korset kan göra lokalt, regionalt och nationellt? Det kan nog vara så att vårt gamla talesätt om att vi erbjuder ”kaffe, filt och kram” snabbt kan kännas fjuttigt och otillräcklig. Det är nog inte heller det som samhället kan sägas förvänta sig av oss om omvärldsläget försämras ytterligare. Åtskilliga systerföreningars verksamheter och erfarenheter visar att det behövs långt mer omfattande insatser från rödakorsrörelsen för att i ordets verkliga mening förhindra och lindra mänskligt lidande. Vi saknar tydlig kommunikation, utbildning, resurssättning i detta avseende. Vad är Svenska Röda Korsets planer om det blir krig i Sverige? Att bara ”göra i krig det vi gör i fred” håller inte anser vi. Här finns åtskilliga lärdomar att dra av våra syskonföreningar, inte minst Ukrainska Röda Korset och Syrisk Arabiska Röda Halvmånen som är helt andra organisationer i dag jämfört med före annekteringen av Krim 2014 och starten av inbördeskriget i Syrien 2011.

I händelse av en kris, katastrof eller – gud förbjuder – väpnad konflikt har Svenska Röda Korset en möjlighet att hindra och lindra mänskligt lidande där samhället i övrigt inte mäktar med. För att kunna vara en trovärdig samverkanspartner för det offentliga och andra organisationer behöver vi dock kunna visa att vi har förmågan och resurserna att agera. Det är dags att vi på allvar börjar arbeta för att nå dit.

Förslag till ändring

Vi menar att Svenska Röda Korset genom som sin särställning som en del av rödakorsrörelsen, och den unika erfarenhet och kunskap det ger oss, borde ligga betydligt längre fram i förmågan att möta kriser, katastrofer och väpnad konflikt än vi gör i dag. För att vi ska kunna nå dit krävs att vi får en insikt om det osäkra omvärldsläge med pågående krig i Europa, klimathot, våld, aggressioner etc. som vi befinner oss i. Det krävs en vilja att förändra organisationen lokalt, regionalt och nationellt för att kunna möta nästa kris, katastrof eller krig. Det krävs också att vi resurssätter vår organisation så att den kan bygga sin kapacitet stark.

Svenska Röda Korset behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Vi vet tydligt och klart hur och med vilka resurser våra systerföreningar, som befunnit sig eller befinner sig i väpnad konflikt, agerar till förmån för miljontals människors liv i extremt utsatta situationer. Svenska Röda Korset är idag väldigt långt ifrån att kunna göra samma livsviktiga jobb och andra insatser för att förhindra och lindra mänskligt lidande med mera i händelse av krig i Sverige. Att agera först den dag kriget är här duger inte. Förberedelser behöver genomföras redan i går.

Vi behöver bygga på det vi redan kan och gör i dag, men vi behöver öka byggtakten och genomföra en utredning om vilka verksamheter vi bör vara aktiva inom, i händelse av väpnad konflikt i Sverige, och ta vår givna plats inom detta område. Ju fler personer vi kan utbilda i första hjälpen, ge information om den humanitära rätten eller ge förutsättningar klara sina grundläggande humanitära behov över tid, desto starkare bygger vi vårt samhälle inte bara för den förra utan även för nästa kris eller krig. Förhoppningen från vår sida är att vi med denna motion ska accelerera den förflyttning som Svenska Röda Korset behöver göra de kommande åren för att ha ens en chans att nå de mål vi satt upp till 2030.

Kris och beredskap

Ekonomiskt stöd vid insats

Jag föreslår att vi ser över möjligheterna till ekonomiskt stöd för volontärer som engagerar sig inom Svenska Röda Korset. I dagens samhälle är civil beredskap av yttersta vikt, och Svenska Röda Korset, liksom Internationella Röda Korset (ICRC), har en central roll i skyddet av civilbefolkningen. Tyvärr står vi inför en allvarlig brist på volontärer, vilket begränsar vår kapacitet att stötta samhället vid kriser.

En av de främsta orsakerna till denna brist är att många volontärer förlorar inkomst när de deltar i insatser under arbetstid. Andra frivilliga försvarsorganisationer har lyckats etablera lösningar genom avtal med myndigheter som ger volontärer rätt till ersättning från Försäkringskassan. Detta strider dock mot Röda Korsets principer om neutralitet⁴.

För att åtgärda detta problem föreslår jag att vi knyter Röda Korset Högskolan, som är en erkänd myndighet², till frivilligavtalet. För att detta ska kunna genomföras krävs det att vi först utreder huruvida Högskolans stadgar¹ kan anpassas för att stödja totalförsvaret. Just nu är stadgarna inte utformade för att argumentera för ett sådant stöd, vilket vi måste åtgärda.

Därför föreslår jag att stämman beslutar om följande:

- Att Röda Korsets styrelse utreder möjligheten för Röda Korset Högskolan att ingå frivilligavtal enligt "Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet"³.

- Att styrelsen inleder samtal med regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att möjliggöra en tolkning av lagen som medger ekonomisk ersättning vid insatser och utbildningar.

- Att stadgarna för Röda Korset Högskolan revideras för att inkludera stöd för totalförsvaret.

Genom att ta dessa steg kan vi stärka vår beredskap och säkerställa att vi kan mobilisera fler volontärer för att stödja samhället i krissituationer.

Med vänliga hälsningar,
Samuel Gunnarsson

Referenser:
¹ Röda Korsets Högskola
² Regeringen: Röda Korsets Högskola
³ Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet
⁴ Röda Korsets Grundprinciper

Migration

Svenska Röda korsets ställningstagande angående tvångsutvisningar till Afghanistan.

I sitt ställningstagande 2017 skrev Svenska Röda Korset:

      ” Det faktum att säkerhetsläget ständigt försämras och förändras, samt att situationen i Afghanistan är svår att förutspå, gör att Röda Korset ur ett humanitärt perspektiv anser att Sverige, för att inte bryta mot Sveriges folkrättsliga förpliktelser, helt ska upphöra med tvångsutvisningar till Afghanistan. Vi menar att det inte går att garantera säkerhet, grundläggande och hållbara rättigheter för någon som tvingas tillbaka till Afghanistan.”

Ställningstagandet uppdaterades 2019 efter att Svenska Röda Korset följt händelseutvecklingen i Afghanistan utifrån det föränderliga och svåröver-skådliga säkerhetsläget och den svåra humanitära situationen i landet.

Under de senaste åren har det varit väldigt tyst från Svenska Röda Korset om de afghanska flyktingarna. Det är dags för ett nytt ställningstagande och kontakt med Migrationsverket om den svåra situation som de afghanska flyktingarna befinner sig i här i Sverige.

Migration

De afghanska flyktingarnas svåra situation i Sverige.

Sverige tog 2015 emot väldigt många unga flyktingar som sökte asyl i Sverige, många från Afghanistan. De gick språkutbildning och många fick möjlighet att via nya gymnasielagen som trädde i kraft 1 juli 2018 gå en eftergymnasial yrkesutbildning. Idag har de etablerat sig i det svenska samhället, de kan språket och har tillsvidareanställningar inom kommuner och regioner i bl.a. äldreomsorgen. De är ödmjuka och väldigt omtyckta av arbetskamrater och brukare. De kan försörja sig själva och lever som svenska ungdomar. Sverige är deras nya hemland.

Efter slutförd utbildning och examen hade man enligt den nya gymnasielagen 6 månader på sig att få en tillsvidareanställning för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Att få en tillsvidareanställning inom 6 månader från examen – det är något som mycket få svenska ungdomar kan uppnå.

Många av ungdomarna som nu har tillsvidareanställningar har inte fått dem inom tidsgränsen 6 månader från examen och då får de inte uppehållstillstånd i Sverige. De får sluta sitt arbete på dagen, de får inte arbeta, de får inte hjälp med ekonomiskt bistånd från kommunen och de får inte hjälp av migrationsverket. De kan inte utvisas till Afghanistan och de ställs på gatan utan möjlighet att på ett hederligt sätt försörja sig. De blir brottslingar för att kunna överleva. Så kan vi inte ha det i det svenska samhället.

Vår uppmaning till Svenska Röda Korsets riksstämma är att ge styrelsen för Svenska Röda Korset i uppdrag att försöka påverka den svenska regeringen att ge dessa ungdomar amnesti, att ge dem arbetstillstånd så att de kan fortsätta sitt viktiga arbete inom kommuner och regioner och att de ska få möjlighet att leva ett hederligt liv och kunna försörja sig själva.

Migration

Stöd till Röda Korsets verksamhet vid asylmottagningen Restad Gård i Vänersborg

Det hänvisas till Migrationsverkets utredning "Ett reformerad mottagssystem (JU 2024/00608)", pkt 5.3 sidan 19.

Som det framgår av utredningen så kommer asylförläggningen på Restad Gård at inneha en beläggning på 1100 platser, inklusive ett återvändandecenter om 300 platser.                          I utredningen och Migrationsverkets plan framgår att Restad Gård kommer att inneha det största antalet asylsökande, med ca 25 % av den planerade utökningen.

Vänerborgskretsen har en avdelning på Restad Gård bestående av 2 anställda och en grupp frivilliga. Dessa är i dagsläget under hårt tryck och med ekonomiska begränsningar.

En kommande utökning med närmast det tredubbla av dagens belägg kommer att utöka trycket på Röda Kors gruppen på Restad Gård. Inte minst gäller detta fokuset på återvändandecentret för att uppnå målsättningen om ett värdig återvändande.

Kretsen ser det som en lösning at Riksstämmen gör ett principbeslut om ett utökat och fokuserad stöd till Röda Korsets verksamhet på Restad Gård.

Second hand

Depå

Bakgrund – depåverksamhet inom Röda Korset

Ur Rednet om textilhantering/depå:

” 1 januari 2025 trädde ett ny lag i kraft som innebär att det inte längre blir tillåtet att slänga textilier i hushållsavfallet. Istället ska textilavfall samlas in separat på samma sätt som vi samlar in plast, kartong, glas mm. Det kommer vara kommunernas ansvar att tillhandahålla en praktisk lösning för textilavfallet. Kommunerna har också informationsansvaret kopplat till den nya lagen.”

Systemet kommer på sikt finansieras via ett producentansvar vilket är ett beslut på EU-nivå. Innehållet i producentansvaret förhandlas för närvarande och tidigast 2027 beräknas producentansvaret finnas på plats. Syftet med införande av ett producentansvar är att öka de cirkulära flödena, dvs att återvinna mer och inte bränna. Bakgrunden är textilproduktionens stora miljöpåverkan.”
- - - - -
 ”I Sverige finns ingen aktör som kan ta emot och hantera överskott från second hand-verksamhet och därför exporterar vi. När det finns en svensk aktör kommer vi samarbeta med dem.”  

Den viktigaste frågan när det gäller textilåtervinning från kretsarna är om den uppfyller de mål som Röda Korset har och som den nya lagen kräver. Det är sannolikt inte optimalt ur hållbarhetssynpunkt att först transportera textilavfall till depå från kretsar på 100 km avstånd  eller mer och därefter transportera det vidare med långtradare till Tyskland för återvinning eller vidareförsäljning. När nu kommunerna fr o m 2025-01-01 har fått ett särskilt ansvar för textilåtervinning bör kretsarna istället uppmanas att lämna sitt textilavfall till kommunens återvinningsstationer och Röda korsets depåverksamhet läggas ned.

En praktisk/konkret fråga som berör hanteringen av textilavfall kan exemplifieras i Linköpingsortens rödakorskrets. Vi har nu ansvar för att ta emot textilavfall från sammanlagt nio kretsar. Vi försöker genomföra uppdraget på bästa sätt, men upplever att  det emellanåt är alltför krävande. De gånger vi behöver invänta transport och fylla en långtradare med ca 1500 avfallsäckar krävs 6 -7 personer med starka muskler som har möjlighet att med ganska kort varsel ställa upp dagtid en vardag. Alla kretsar som lämnar textilavfall förväntas delta i lastningen. Men eftersom de allra flesta volontärer i kretsarna är äldre kvinnor, som inte orkar med detta fysiskt krävande arbete, så kommer det mycket sällan hjälp från övriga kretsar. I praktiken betyder det alltså att ansvaret för att sköta lastningen till ca 99% faller på den krets där depån är placerad, utan att någon ersättning utgår.
För kretsar som transporterar säckar längre än 30 km enkel väg till depå betalas ersättning ut 5 kr per säck

Det är en kritisk framgångsfaktor för SRK att vara en tydlig och transparent aktör i varje del av hållbarhetsområdet och vi föreslår en översyn av processen för depåverksamhet.

Second hand

Kläder

Kläder som inte blivit sålda i  Kupan packas tillsammans med smutsiga och trasiga kläder i blåa säckar som skickas till Tyskland. Det är oklart om de riktiga kläderna förstörts under tiden de blandats med smutsiga kläder och därför inte kan användas som kläder. Det är även oklart om var de hamnar om de fortfarande är fungerande kläder.

Därför föreslår jag att fullt användbara kläder som inte har kunnat säljas på Kupan skänks till andra organisationer verksamma i Sverige.som har möjlighet att förmedla dem så att de kommer till användning för de som behöver.

Second hand

Klädhantering måste ses över

Jag yrkar härmed bifall till de två motioner som finns unders second hand.
Jag vill komplettera med att styrelsen vid stämman redovisar kostnader och eventuella vinster som den tunga hanteringen ger.

Stadgar

Ta bort ordet krets inom Röda Korset

DENNA MOTION HÄNSKÖTS FRÅN RIKSSTÄMMAN 2023 TILL RIKSSTÄMMAN 2025, ENLIGT STADGARNA EFTER BESLUT AV SVENSKA RÖDA KORSETS STYRELSE

I och med kretssammanslagningarna i kommunerna anser vi att ordet krets bör fasas ut. Det låter bättre med Röda Korset i Xstad än Xstads Rödakorskrets. Vi vill ju vara öppna för alla och ordet "krets" kan uppfattas som om man tillhör en viss grupp eller slutet sällskap. 

Stadgar

Förslag till stadgeändring beträffande mandatperiod för alla förtroendevalda i Svenska Röda Korset

DENNA MOTION HÄNSKÖTS FRÅN RIKSSTÄMMAN 2023 TILL RIKSSTÄMMAN 2025, ENLIGT STADGARNA EFTER BESLUT AV SVENSKA RÖDA KORSETS STYRELSE

Riksstämman beslutade 2019 att mandatperioden för förtroendevalda i Svenska Röda Korset skall vara maximalt två år. Vi anser att detta är en alldeles för kort tid. För att hitta fungerande rutiner och samarbeten behöver man minst ett år. Det är inte acceptabelt att arbetet som då kommit igång, skall omintetgöras pga kort mandatperiod. 

Genom att förtroendevalda väljs var annat år försvåras kontinuiteten i arbetet för Svenska Röda Korsets styrelse, regionråd och kretsarna.att mandatperioden för fört 

Stadgar

Kretsstämman § 12

Att vara kassör är en viktig uppgift i kretsen  Är det en stor krets kan det röra sig om mycket pengar. Har man då också Secendhand, anställd personal och eller ettRösakorshus kan det röra sig om mycket pengar och diverse administrativt arbete.

Många andra föreningar har den ordningen att kassör utses på årsmötet. Det är viktigt att valberedningen arbetar med att plocka fram en lämplig kassör.

Det är viktigt att ordförande och kassör väljs växelvis, lämpligt med en mandatperiod på två år då blir det en kontinuitet i styrelsen. Övriga ledamöter ska också väljas växelvis med  två års mandatperiod. Alltså halva styrelsen väljs ena året, andra halvan nästa år. Texten ändras  dagordningen och valberedningens uppgift. Texten i § 13 kretsstyrelsen ändras för att passa  beslutet.

Stadgar

Mandatperiod

Motion till Rödakorsets Riksstämma 2025

Förslag till stadgeändring av §13 och § 14 kring mandatperioden för kretsstyrelse och mandatperiod för regionråd.

I stadgarna står det att mandatperioden kan uppgå till högs åtta år.

Föreslår att denna tidsbegränsning stryks i paragraf 13 och 14. Skälet är att enperson som sitter i kretsstyrelsen eller regionrådet bör göra detta oberoende av hur långt tid man gjort detta. Det viktiga är att man gör ett bra jobb. Det är kompetensen som är viktigast.

Många kretsar har svårt att få personer till styrelsen och att då begränsa tiden till åtta år är mycket olämnpligt. Det är nu många kretsar som förlänger med ett år, som är undantag i stadgan. Därför vore det bra att stryka tidsbegränsingen ur stadgan. 

Stadgar

Förslag till stadgeändring beträffande mandatperiod för regionråd

DENNA MOTION HÄNSKÖTS FRÅN RIKSSTÄMMAN 2023 TILL RIKSSTÄMMAN 2025, ENLIGT STADGARNA EFTER BESLUT AV SVENSKA RÖDA KORSETS STYRELSE

Regionrådet ansvarar för att stödja förtroendevalda inom regionen i syfte att stärka kretsarnas arbete med att genomföra den strategiska inriktningen.

Regionrådet utgör en viktig och stödjande roll mellan Svenska Röda Korset och kretsarna.

Mandatperioden för regionråden är max åtta är. Under den tiden skaffar sig ledamöterna en diger kompetens om regionens kretsar. Denna kompetens urholkas när stora delar av regionrådet måste bytas ut.

Förslag

Vi föreslår att mandatperioden för regionråd ytterligare kan förlängas med ett år i taget.

Stadgar

Ändering av ordval i § 11 för förtydligande och undvika att texten uppfattas ha olika innebörd

Svenska Röda korsets stadgar § 11

Enligt paragrafen är det Svenska Röda Korsets styrelse styr Svenska Röda Korsets verksamhet på uppdrag av Riksstämman. Styrelsen bär mellan Riksstämmorna det yttersta ansvaret för Svenska Röda Korsets verksamhet och ekonomi samt för den övergripande strategiska inriktningen.

Styrelsens viktigaste uppgifter tydliggörs längre fram i paragrafen i punktform. En av uppgifterna beskrivs i paragrafens punkt k) och det är att behandla frågor av principiell eller större ekonomisk betydelse för Svenska Röda Korsets verksamhet.

Av paragrafens tredje stycke från slutet framgår att vid sammanträden i Svenska Röda Korsets styrelse förs protokoll som justeras av sammanträdets ordförande och en ledamot som styrelsen utser. I dessa protokoll torde därmed finnas beslut som sedan ska verkställas inom organisationen eller att punkter innebär fastställelse av att ett visst förhållande gäller för organisationen.

Av paragrafens sista stycke framgår att styrelsen biträds av en generalsekreterare som leder en tjänstepersonsorganisation.

Ordvalet biträds är märkligt eftersom ordet biträda det innebär hjälpa, bistå, assistera, ansluta sig till, instämma i, stödja, omfatta samt i juridiska sammanhang godkänna. Ordvalet kan, som framgår, innebära allt från att tjänsteorganisationen ska bistå eller stödja Riksstyrelsen i Riksstyrelsens beslut till att godkänna dem. Den senare betydelsen, godkänna, kan av naturliga skäl inte vara aktuell, då föreningsstyrelser vars arbete vilar på en stämmas /årsmötes protokollförda beslut, inte kan godkännas av annan lägre nivå inom organisationen. Övriga betydelser kan dock rent teoretiskt vara aktuella och fullt möjliga även om så inte är avsikten.

Stadgar är juridiska dokument. De ska därför vara tydliga och såvitt möjligt lätta att läsa och förstå av alla som omfattas av dem, det vill säga i detta fall alla tjänstepersoner och alla frivilliga inom Svenska Röda Korset. Stadgar ska inte ge vad jurister kallar "tolkningsutrymme" dvs olika personer ska inte kunna läsa in olika betydelser i stadgar. Med ett så oprecist uttryck som biträds bäddar man för olika uppfattningar om vad som faktiskt avses.

Nuvarande skrivning innefattar en möjlighet för tjänstepersonsorganisationen att ombesluta /omtolka /omformulera riksstyrelsens beslut, trots att Riksstyrelsens beslut enligt stadgarna vilar på Riksstämmans beslut.

För det fall att Svenska Röda Korsets styrelse skulle ha fattat och protokollerat beslut som inte kan genomföras eller är svårligen genomförbara eller behöver justeras, finns alltid möjligheten att ett nytt och bättre och mer verkställbart beslut fattas vid nästkommande möte i Riksstyrelsen.

Stadgar

Senaste dag för kretsstämma

Enligt nuvarande stadgar, §12 så skall årsstämman hållas senast före februari månads utgång.Växjö rödakorskrets upplever år efter år tidspress med att hinna få klart bokslut och andra stämmonödvändiga dokument till detta datum. Kretsen har också svårt att se tydliga motiveringar till en så tidig tidsgräns. Enligt vår uppfattning är det betydligt vanligare i ideella föreningar att man satt tidsgränsen till den sista mars.

Stadgar

Kallelse till kretsstämma

Många kretsar är små och har begränsade ekonomiska medel, vilka vi i  strösta mån vill ska gå till verksamhet, insamlingar och kampanjer i Röda Korset. Många medlemmar

har inte e-post och svarar numera inte heller i telefon när de blir uppringda av okända personer. därför är vi i stor utsträckning hänvisade till utskick via brev, som enbart med material och porto kostar ca 30 kr/brev. Tusentals kronor per krets används därför på ett för alla ogynsamt sätt.

dock har så gott som alla mobil och kan ta emot sms. Det ligger också i tiden att använda den teknik som finns, för att arbeta effektivt och för att sänka onödiga kostnader. Med kallelse via sms kan vi enkelt länka till hemsidan där kallelse och andra handlingar inför kretsstämman kan hållas tillgängliga. Vårt förslag sparar mycket pengar för kretsarna, arbetstid och inte minst bidrar det till en mer hållbar miljö.

Stadgar

Vi föreslår att stadgarna ändras så att det blir möjligt att skicka kallelser till kretsstämma enbart per mail

Att skicka kallelse till kretsstämma per post är tidskrävande, portot är dyrt  och det ger väldigt litet resultat. 

Vi skickar inbjudan per mail där så är möjligt. Till de medlemmar som vi saknar mailadress till skickar vi inbjudan per post. Vi uppmanar i inbjudan att anmäla mailadress till oss, men det är fortfarande ca 300 medlemmar som inte har gjort det.  Vi lägger ganska många timmar på att etikettera, frankera och kuvertera inbjudan till dem. Till årets stämma har vi fått 18 anmälningar varav en saknar mailadress.  

Röda Korset Södermalm föreslår att stadgarna ändras så att det blir möjligt att skicka kallelser till kretsstämma enbart per mail i kombination med  information i kalendariet på redcross.se/stockholm samt anslag på Mötesplatsen.

Stadgar

Ändring inbjudan/kallelse till kretsstämma

Eftersom kallelse/inbjudan till kretsstämma skall, enligt RKs stadgar, ske personligen och frimärken blivit mycket dyrt utgör detta en onödigt stor utgift för kretsar som har många medlemmar utan email.

Stadgar

Kallelse till kretsstämma

I stadgarna står att kallelse till kretsstämman ska vara personlig och utsändas per brev eller e-post tre veckor innan stämman. Eftersom huvuddelen av våra medlemmar inte har e-postadress blir det då per post. Det är kostsamt för oss och postgången har reducerats till 5 gånger på en 14-dagars period vilket också gör det osäkert att kallelsen kommer i tid.Vi vill därför ha möjligheten att även annonsera i lokalpressen 

Stadgar

Förslag till stadgeändring §12, kallelse till Kretsstämma

DENNA MOTION HÄNSKÖTS FRÅN RIKSSTÄMMAN 2023 TILL RIKSSTÄMMAN 2025, ENLIGT STADGARNA EFTER BESLUT AV SVENSKA RÖDA KORSETS STYRELSE

Innan vi blev en kommunkrets delade styrelsen ut en stor del av kallelserna till årsmöte. Det känns nu inte längre möjligt med tanke på att vi blivit en så stor krets. 

Endast ett fåtal av våra medlemmar har mail-adress, vilket gör att vi den vägen inte kommer att kunna nä alla. Därför föreslår vi att kallelse kan ske på annat sätt än genom personlig kallelse.

Stadgar

Kallelse till kretsstämma

Enligt stadgarna  skall kallelse till kretsstämma vara personlig och skickas per brev eller e-post tre veckor innan stämman . Då många ( ca 400 ) av våra medlemmar saknar eller har inte angivit e- post adress skickas inbjudan per post . Detta innebär stora kostnader för porto och material . Dessutom krävs åtskilliga timmar för att frankera , etikettera och kuvertera för inbjudan . Detta gäller många kretsar och sammantaget , en orimlig kostnad , som säkert skulle kunna användas på ett betydligt bättre sätt .

Stadgar

Kallelser till lokala kretsstämman

Vi är en liten RK-krets som kämpar med att samla in pengar på alla möjliga sätt o glada åt att vi varje år lyckas bra men vad vi reagerar på är att vi behöver använda så mycket av RK medel  numera till porto för kallelse til årsmötet. Numera kostar ett porto 22 kr så det plockar till ganska mycket.

Stadgar

Nationellt förtroendevalda

Svenska Röda Korsets nationella förtroendevalda är styrelsen, valberedningen och föreningsrevisorerna. Nationella förtroendeuppdrag är omfattande till sin natur och ställer höga krav på de personer som innehar dem.

I dagsläget är det möjligt att vara förtroendevald på nationell, regional och lokal nivå samtidigt, och i många olika kombinationer av roller. Det finns i det olika möjliga intressekonflikter som Svenska Röda Korset som organisation bättre behöver omhänderta och förebygga. Vi har till exempel i våra stadgar inga formella hinder mot att en person är nationellt vald föreningsrevisor och samtidigt är vald som regionrådsordförande, det vill säga att personen i sin ena roll ska granska styrelsens förvaltning och i sin andra fullgöra de uppdrag samma styrelse lagt fast i regionrådens arbetsordning. Intressekonflikter som den och andra bör vi sträva efter att minimera så långt som möjligt är.

Det kan inte nog understrykas att syftet med motionen inte är att peka ut någon nuvarande eller tidigare enskild förtroendevald som olämplig eller klandervärd i sitt uppdrag. 

Stadgar

Ordförande i styrelser på flera nivåer

I Svenska Röda Korsets Uppförandekod sida 5 , under rubriken "Vid överträdelse av koden " ramgår:

"Om du ser något, som du uppfattar som olagligt eller i strid med Röda Korsets uppförandekod eller andra interna regler, ska du rapportera detta. Du ska i första hand vända dig till din ordförande, chef eller frivilligledare. De är skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att hantera de ärenden de har fått kännedom om. Ärenden som gäller frivilliga och förtroendevalda ska rapporteras till frivilligledaren alternativt kretsordföranden. Kretsstyrelsen ska hantera ärendet. Svårlösta fall kan föras vidare till regionrådet och ytterst till Svenska Röda Korsets styrelse." 

I ett fall där en kretsordförande misstänks för överträdelse av uppförandekoden eller andra intärna regler så ska ärendet rapporteras till nästa instans/nivå, alltså regionrådet eller styrelsen för Svenska Röda Korset. Men om kretsordföranden även skulle bli vald till ordförande för någon av dessa två instanser så finns det stor riska att det rapporterade ärendet inte hanteras på ett opartiskt sätt. Ordföranden har ofta förhållandevis stort inflytande över styrelsens arbete. Därför föreslår jag att det i stadgarna tydligt ska framgå att envar bara kan vara ordförande för en instans samtidigt, alltså till exempel att om man är kretsordförande så kan man inte samtidigt vara ordförande i regionrådet eller Svenska Röda Korsets styrelse och tvärtom inte heller bli kretsordförande om man redan är ordförande i regionrådet eller Svenska Röda Korset styrelse. 

Stadgar

Motion angående minsta tillåtna antal ledamöter i kretsstyrelse

DENNA MOTION HÄNSKÖTS FRÅN RIKSSTÄMMAN 2023 TILL RIKSSTÄMMAN 2025, ENLIGT STADGARNA EFTER BESLUT AV SVENSKA RÖDA KORSETS STYRELSE

I kontakter med Rödakorskamrater från olika regioner i landet, liksom med övriga föreningsaktiva vänner och bekanta möts man allt oftare av beskedet om att man upplever en pågående "föreningsdöd" i Sverige. 

Det tar sig inte minst uttryck i att det är allt svårare att kunna rekrytera ledamöter till en komplett och fungerande styrelse. För många kommuner ser framtiden mörk ut. 

Enligt forskarna Gissur Erlingsson, Henrik Oscarsson och Rickard Öhrvall förväntas de så kallade "mycket avlägsna landsbygdskommunerna" tappa 46 procent av sin befolkning fram till och med 2040. För kategorin "avlägsna landsbygdskommuner" handlar det om 15 procent. 

För att alls få till en "på pappret" stadgeenligt godkänd styrelse ser vi därför inom Svenska Röda Korset allt för många exempel på kretsstyrelser bestående av ledamöter som för länge sedan passerat föreskriven längsta sammanhängande mandattid om åtta år. Ambitiösa kretsar som idag känner pressen att "till varje pris" jaga namn/personer för att uppfylla stadgarnas krav måste befrias från den pressen för att istället kunna fokusera på verksamheten i sig. 

Vi anser att vikten av Röda Korsets närvaro på en ort är avgörande för att i händelse av kris eller ofredstider lokalt kunna mobilisera resurser för nödvändiga beredskapsinsatser.

Bengt Gunnarson, ledamot av regionrådet Norra Norrland med stöd av: 

övriga ledmöter i regionrådet samt 

Dorotea Rödakorskrets, Gunilla Petterson (ordförande i Storumans Rödakorskrets), Vilhelmina Rödakorskrets, Roger Ström (ordförande i Vilhelmina Rödakorskrets). 

Karin Melinder (ordförande i Bergs rödakorskrets), Arvidsjaur Rödakorskrets, 

Kalix Rödakorskrets, Arjeplogs Rödakorskrets, Överkalix Rödakorskrets, Gällivare Rödakorskrets och Pajalas Rödakorskrets. 

Stadgar

Medlem ska kunna ta del av styrelseprotokoll och beslutsprotokoll

För att öka transparensen inom Röda Korset föreslår jag att varje medlem ska kunna begära att få ta del av protokoll från styrelsemöten för den krets där personen i fråga är medlem. Detta bör även gälla i de fall där personen indirekt är medlem,  som i fallet Region Stockholms rödakorskrets där ledamöterna i den styrelsen utgörs av styrelseledamöter för kretsar inom Region Stockholm.

Stadgar

Val av regionråd

Motion angående val av regionråd                                                  

Den beslutade valordningen av regionråd är som följer.

”Regionråd väljs av riksstämmoombuden i regionen vid ett valmöte till vilket sittande regionråd kallar.”

Valordningen innebär att det inte är kretsarna direkt som väljer sina ombud, vilket lär vara unikt i en demokratisk organisation. Röda Korset står för inkludering, men den här valordningen innebär exkludering, eftersom den kan skapa en jävsituation.

En konspiratorisk tolkning om varför det är så, är för att man vill tvinga alla kretsar att skicka ombud till riksstämman. Det vill vi emellertid inte tro.

Vår krets blev varse situationen när inte kretsen, utan vårt som ombud till riksstämman valda regionråd,  kallades till regionmöte i maj -23. Vi hade beslutat att regionrådet skulle företräda oss på riksstämman. Eftersom vår krets inte fick delta vid regionmötet, uppstod naturligtvis situationen att vid val av regionråd vårt regionråd fick rösta på sig själv! Jävsituation var ett faktum.

Det kan faktiskt vara en realitet att en krets av olika skäl inte kan eller avstår, att skicka något ombud till riksstämman. Därmed är väl kretsen inte utesluten ur regionen? Det vore enkelt att inbjuda alla kretsar till det förberedande mötet/valmötet i maj.

Vi yrkar att valordningen ändras till

”Regionråd väljs av kretsombud i regionen vid ett valmöte till vilket sittande regionråd kallar.”

Styrelsen för Hässleholmsbygdens rödakorskrets

Stadgar

Svenska Röda korsets försäkringsansvar gentemot enskilda kretsar

Bakgrund:

Bedrägerier mot enskilda individer såväl som föreningar har ökat markant under den senaste tiden. Försäkringsskydd för de kretsar som utsatts för ekonomiska bedrägerier finns inte eller existerar endast i mindre skala. Genom beslutet om kretssamslagningar inom en kommun, taget på Riksstämman 2021, så har sörre summor kommit att samlas på kretsarnas konton och kassörens ansvar i en krets har därmed blivit mer omfattande. En ekonomisk kunnig medlem/ kassör krävs för ekonomin hålles under kontroll. När t ex ordföranden och kassören tecknar kretsen/ föreningen, var för sig, kan det innebära att EN enskild person, som har kretsens förtroende blir manipulerad av en bedragare.

Detta har hänt i Hultsfredsbygdens Röda Korskrets och även hos andra lokala föreningar. Förlusten fick den enskilda kretsen ta själv, eftersom Svenska Röda Korset inte har någon försäkring som skyddar mot ekonomiskt bedrägeri som kretsar kan utsättas för.

När ekonomiskt bedrägeri riktas mot ideella organisationer och föreningar där medlemmar, med volontärt arbete, har samlat in stora summor kan förtroendet för styrelsens medlemmar skadas och som följd lämnar medlemmar kretsen/ föreningen. Ideella krafter ställs mot bedragare utan samvete och den tänkta ekonomiska hjälpen når inte fram till dem som behöver den.

Stadgar

Översyn av paragraf 15 i stadgarna

Svenska Röda Korsets styrelse har till årets riksstämma föreslagit ett flertal ändringar i stadgarna för Svenska Röda Korset. Vi önskar en översyn också av paragraf 15 i stadgarna.

Med den nya strategiska inriktningen 2024-2030 och en ny vision – Ett medmänskligt Sverige i en hållbar värld—är vårt uppdrag att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, vilket följer av den första grundprincipen.

§13 i stadgarna beskriver kretsstyrelsens uppdrag att verka för de mest utsatta och ansvarar inom sitt geografiska område för att verksamheten alltid utgår från §1 (i stadgarna) och den strategiska inriktningen och vi ska kunna använda våra lokala tillgångar för denna verksamhet alternativt söka medel från centralstyrelsen.

I §15 bör det förtydligas att Svenska Röda korsets tillgångar får användas i enlighet med föreningens ändamål enligt §1 och §13.

Övrigt

Giv alla kretsar insyn till vad/vilka, våra insamlade medel fördelas, o ge oss även chans att rösta digitalt om det!

 Lokala kretsar har f. nv. bristfällig insyn om hur insamlade medlel fördelas i världen

Övrigt

Bokföringsstöd till kretsar

Bakgrund: I dagsläget sker kretsarnas bokföring för det mesta separat från varandra, med ett avtal för bokföringsprogram och ibland ett avtal för hjälp med bokföringen för varje krets. Om kretsar stöds genom att erbjuda gemensamt avtal för bokföringsprogram och/eller stöd så skulle det kunna underlätta för kassörers engagemang och sett till Röda Korset som helhet spara pengar.

Förslag till ändring: Ett ramavtal eller liknande för bokföringsprogram och bokföringsstöd bör erbjudas kretsarna. Bokföringsstödet hade kunnat ske med anställda inom Röda Korset i stället för externt bolag för ännu större besparingar.

Övrigt

Hantering av kontanter i Rödakors verksamheterna

Svenska banker är motvilliga till att ta emot kontanter – oftast är den servicen helt borta.  För oss i Ludvika har vi tvingats finna andra vägar för hanteringen, vilket lyckats genom att vi har personliga kontakter och har byggt upp en god samverkan med andra butiker i kommunen.  Hanteringssystemet är tidsödande för oss själva men innebär också ett extraarbete för andra. Vi bedömer att kontantbetalning i Secondhand och vid bössinsamlingar måste fortsätta att erbjudas med hänsyn till våra kundkategorier men att vårt sätt att hantera kontanterna inte är långsiktigt hållbart. Ett ännu viktigare skäl att behålla kontanter är världsläget där krisberedskap kräver tillgång till alternativa betalningssätt. 

Övrigt

Förbättra möjlighet till inköp i SRK:s Föreningsbutik.

Vid köp i Föreningsbutiken finns en kostnad för själva varan. Därefter tillkommer en plock-och packkostnad och kostnad för emballage samt fraktkostnad. 

Exempel: Vi köpte 6 förpackningar med prisetiketter i olika valörer, kostnad 280 kronor. Därefter tillkom plock-och packkostnad samt emballage till160 kronor

samt fraktkostnad på 92 kronor. Total kostnad 532 kronor. En mycket hög kostnad för 6 förpackningar prisetiketter till vår Secondhand butik.

Plock-och packkostnad samt emballage kostnad är en oansvarig hög kostnad.

Övrigt

Minnesgåvor till SRK

Att skicka en minnesgåva genom begravningsbyråns förmedling kostar runt femtio kronor. Vid begravningar vill givaren att hela gåvan ska göra nytta. 

Vi upplever att det svårt att göra direkt via SRK pga långa väntetider i telefon och svårigheter för äldre att utföra digitalt.