Strategisk inriktning

Strategi och hållbarhet

Visionen: Ett medmänskligt Sverige i en hållbar värld.

”För att nå fram dit till 2030
så fokuserar vi på

- Mångfald och inkludering

- Fler engagerade

- Samarbeten som gör oss starka

- Aktivt opinions- och påverkansarbeten

- Innovation och digitalisering

- Humanitära konsekvenser av klimatförändringarna”

Fokusområdena skulle bättre spegla visionen om område ”Humanitära konsekvenser av klimatförändringarna” placerades som nummer 2 efter ”Mångfald och inkludering”.

Denna ordning anknyter också starkare till Röda Korsets grundvärden. Det finns en risk att man (omedvetet?) läser in en prioritetsordning mellan fokusområdena, vilket också motiverar en förändrad ordning mellan områdena.

Strategisk inriktning

Ändrade formuleringar

Jag tycker att den föreslagna strukturen och de fokusområden som pekas ut är relevanta och bra. Dock finns vissa formuleringar som kan förändras för att förtydliga vad som avses och därmed bättre inspirera de aktiva. I något fall är det också viktigt att SRK visar tydligt vilka våra drivkrafter är.

Vi tar sikte mot 2030…

…och är en humanitär kraft som stärker människor och samhällen. (sidan 3 i dokumentet, andra spalten).

”Vi arbetar förebyggande och främjar hälsa, social delaktighet och tillgodoser människors grundläggande behov” – föreslår följande formulering: ”Vi driver verksamheter och arbetar förebyggande för att främja hälsa och social delaktighet samt tillgodoser människors grundläggande behov.”

…och agerar snabbt vid kris, lokalt, nationellt och internationellt (sidan 4, andra spalten)

”För att säkerställa samverkan inom civilsamhället agerar vi med ett starkt ledarskap.” – Här kan man ifrågasätta om det är ett starkt ledarskap som ska lyftas fram och vi kan inte själva säkerställa samverkan. Det finns kommuner där det är svårt för kretsen att överhuvudtaget få till samverkan med andra aktörer – ibland kan det nog bero på oss själva och ibland är det andra faktorer som avgör. Föreslår följande formulering: ”Vi visar tydligt vår uppfattning att samverkan inom civilsamhället är nödvändig för snabbt agerande vid kris och att vi kan utgöra en effektiv del av denna samverkan.”

”Där det behövs samordnar vi frivilliga och tar vår roll i totalförsvaret i både freds- och konfliktsituationer med utgångspunkt i den humanitära rätten” – Denna mening är svårtolkad, åtminstone från ett lokalt perspektiv. Antar att det handlar om att vi vid större kris kan samordna frivilliginsatser där även frivilliga som inte är rödakorsare kan ingå. Och att det är i sådana lägen att även tjänstemannaorganisationen är delaktig. Om så är fallet föreslår jag följande formulering: ”Med utgångspunkt i den humanitära rätten axlar vi vår roll i totalförsvaret i både freds- och konfliktsituationer genom att aktivera resurser på alla nivåer i organisationen och tar vid behov även ansvar för att samordna frivilliga, inklusive frivilliga som i normalläget inte är en del av Röda Korset.”

Vi fokuserar på…

Mångfald och inkludering

Genom att vi…

”säkerställer en ökad mångfald i vår organisation” – Det är nog inte möjligt att säkerställa en ökad mångfald, men naturligtvis måste vi eftersträva en ökad mångfald. Bättre att formulera ”aktivt eftersträvar en ökad mångfald i vår organisation”

Aktivt opinions- och påverkansarbete

”Vi står fast vid våra grundprinciper och tydliggör dessa i samhällsdebatten och genom opinionsbildning” – kan i stället formuleras ”Med utgångspunkt i våra grundprinciper deltar vi i samhällsdebatten och bildar opinion”

Genom att vi…

”ger förutsättningar för engagerade över hela landet att vara en påverkande röst” – Svårt att förstå vad som menas med detta påstående.

”lokalt bedriver aktivt opinions- och påverkansarbete utifrån bästa förmåga och med hjälp av andra kretsar och nationella kampanjer” – ytterligare en luddig formulering.

”tillsammans är den ledande påverkansaktören på det humanitära området som agerar för och med människor i utsatthet, i Sverige och i världen” – vaddå tillsammans, alltihop skulle ju handla om oss alla, eller?

Det som är viktigt inom detta fokusområde är att vi, både lokalt, (regionalt) och nationellt, blir bättre på att påverka vår omvärld. Det behöver inte bara handla om att påverka i opinionssyfte eller att väcka debatt utan det är viktigt att vi i externa sammanhang visar upp våra verksamheter och informerar om varför vi bedriver dem och då lyfter fram både individens perspektiv och att det ur ett samhällsperspektiv är viktigt att bidra till att utsatthet och utanförskap minskas. Därför föreslår jag följande formuleringar:

”frivilliga, förtroendevalda och tjänstepersoner får kunskap och verktyg för att kunna vara en påverkande röst”

”både lokalt och nationellt gör enskilda och samordnade insatser, för att i samhällsdebatten vara en stark och tydlig röst för medmänsklighet”

Humanitära konsekvenser av klimatförändringarna

Inom detta fokusområde borde vi framhålla att det redan i dag finns människor som tvingas flytta p g a förändrat klimat. Dessutom har vi som en trovärdig och välkänd humanitär organisation möjlighet att tydliggöra klimatförändringarnas sociala konsekvenser. Vidare tror jag inte att vi som organisation kan bli klimatpositiva – det är inte så den termen ska användas. Föreslår följande formulering för hela stycket:

”Klimatförändringarnas effekter slår hårdast mot dem som redan befinner sig i störst utsatthet. Redan i dag tvingas människor flytta p g a det förändrade klimatet och svåra konsekvenser kan förväntas över hela jordklotet om inte åtgärder för att hantera förändringarna vidtas. Utan åtgärder i form av både minskad påverkan och åtgärder för att hantera konsekvenserna kan klimatförändringarna få katastrofala följder för människor världen över. Genom att lyfta fram de humanitära konsekvenser som klimatförändringarna orsakar och förväntas orsaka arbetar vi förebyggande samtidigt som vi genomför konkreta åtgärder. Genom det förtroende som finns för oss som humanitär organisation kan vi bidra till bättre förståelse för nödvändigheten av både minskad påverkan och åtgärder för att hantera konsekvenserna.

I vårt dagliga arbete gör vi aktiva val och avvägningar för att minska vår påverkan på miljön så långt som är rimligt och möjligt. Vi bidrar också till cirkulär och hållbar konsumtion i samhället genom våra återbruks- och secondhand-verksamheter.

Genom att vi

med stark röst lyfter fram de humanitära konsekvenser som klimatförändringarna ger och förväntas ge

arbetar för att stärka människors och samhällens förmåga att förebygga och hantera klimatrelaterade kriser

säkerställer att vår verksamhet genomförs med så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt”

Strategisk inriktning

Allvarligt läge

I styrelsens förslag till Strategisk inriktning beskrivs omvärldsförändringarna tämligen summarisk och traditionellt. En av de stora skillnaderna nu i Sverige och vårt närområde samt i Europa är utan tvekan det säkerhetspolitiska läget. Det beskrivs av många som det allvarligaste läget på 50 år. Att inte låta denna omvärldsförändring få ta tydligare plats i Strategisk inriktning förvånar. Det bör i alla fall påverka det inre arbetet inom Röda Korset (inte bara insamlingsverksamhet till stöd för de som nu närmast är drabbade). Att på något sätt omnämna detta i dokumentet bör leda till att organisationen är beredd att stärka sin förmåga om det skulle hända något som i större utsträckning kommer beröra även Sverige. Ett kort avsnitt om detta skulle t ex kunna formuleras så här under avsnittet "När världen förändras behöver vi stå starka":

Under senaste tiden har även det säkerhetspolitiska läget i Europa och Sverige påtagligt förändrats där hotbilder mot Sverige blivt både bredare och mer komplex. Utifrån detta behöver Röda Korset stärka sin förmåga att kunna agera utifrån sitt mandat och sina grunduppgifter. Det aktualiserar under överskådlig tid satsningar på att öka kunskapen om vårt uppdrag, öva våra bereskapsplaner, tydliggöra vår roll i förhållande till staten och planera för att kunna agera inom totalförsvaret och med civilförsvaret med kraft.

Strategisk inriktning

Tillägg med Mandat och grunduppgifter

I förslaget till Strategisk inriktning föreslås ett antal fokusområden. Det är en bra precisering av vad som är mycket angeläget att kraftsamla kring. Med de omvärldsförändringar som sedan främst 2022 pågår i bl a Europa med krig i Ukraina och Sveriges ansökan om att gå med i NATO ställer det starka krav på Röda Korset att vara självsäkra på sitt ursprung och de mandat och grunduppgifter som åligger organisationen. Det finns även ett växande intresse hos allmänheten i Sverige för försvarsorganisationer och dess uppgifter. Det behöver därför förstärkas i Strategisk inriktning med ett fokusområde som tar fasta på just detta. Ett fokusområde kallat Mandat och grunduppgifter bör införas. Det skulle kunna formuleras enligt nedan:

Mandat och grunduppgifter

Organisationens stadga och ursprung är tydligt. Våra uppgifter grundar sig främst i Genevékonventionerna och grundprinciperna. Vi behöver stärka vår egen kunskap och förmåga för att kunna agera i händelse av ökat beredskapsläge och väpnade konflikter i vårt eget eller närbelägna områden.

Genom att vi...

- sprider kunskap om internationell humanitär rätt, humanitära värderingar och Röda Korsets idé och grundprinciper

- förbereder och övar oss, lokalt och nationellt, för ofredssituationer där Röda Korsets uppdrag och mandat är nödvändiga att agera efter 

Strategisk inriktning

Tillägg med Föreningsutveckling och fortsatt kraftsamling

I Strategisk inriktning föreslås ett antal fokusområden som anger de viktigaste prioriteringarna för kommande år. Tidigare riksstämmor har angett nödvändiga insatser och satsningar för att stärka den inre föreningskapaciteten för att klara av de verksamhetsutmaningar och föreningssatsningar som behöver vidtas under kommande år. Det bör vara angeläget att vara uthållig i att förbättra föreningsstrukturen och tydlig med de grundläggande uppgifter som ska utföras på lokal nivå i hela Sverige. Det bör därför införas ett ytterligare fokusområde kallat Föreningsutveckling och fortsatt kraftsamling. Det skulle kunna beskrivas på följande sätt:

Föreningsutveckling och fortsatt kraftsamling

Vår samlade förmåga och relevanta agerande är insprierande och avgörande i samhället och avgörs i stor utsträckning av hur starka och synliga vi är på lokal nivå. Vi fortsätter att stärka vår kraft och beslutsförmåga i varje kommun genom väl fungernade kommunkretsar, rödakorsgrupper och verksamhetsgrupper.

Genom att vi...

- slutför organiseringen av kommunkretsar på det sätt som stadgarna föreskriver

- genomför löpande behovsinventeringar och bedriver verksamhet utifrån dess resultat och prioriterar verksamhet där de humanitära behoven är som störst

- förbereder oss för att agera i kris genom att öva vår beredskapsplan som ska finnas i varje kommunkrets

- utbildar oss särskilt i rödakorskunskap och sprider kunskap om humanitär rätt

- aktivt erbjuder medlemsskap i vårt närområde till alla som vill ta ställning för Röda Korsets ändamål och grundprinciper

Strategisk inriktning

Ändrad tidsperiod

Den föreslagna tidsperioden för Strategisk inriktning omfattar en mycket lång tidsperiod, fram till och med 2030. En strategisk inriktning måste förstås bygga på relevanta in- och omvärldsförhålladen - annars blir den till ett isolerat dokument utan större betydelse. Att framtidsspana till och med 2030 och låta det avspegla sig i en relevant strategisk inriktning ter sig som en närmast omöjlig och orealistisk ambition. Det innebär en risk att organisationen låser fast sig i en felaktig - eller i alla fall - statisk inriktning. De nuvarande stadgarna föreskriver också att verksamhetsinriktningen/Strategisk inriktning ska behandlas av riksstämman vart fjärde år, dvs 2023, 2027, 2031 osv. Med det nuvarande förslaget så behöver Riksstämman 2029 behandla en förnyad Strategisk inriktning, vilket inte är i linje med vad stadgarna föreskriver. Det finns således två starka skäl för att förändra tidsperioden för det föreslagna dokumentet Strategisk inriktning.

Migration

Att löpa med budkavle – Att mobilisera för medmänsklighet och ett humanare samhälle!

Att luta sig mot historien är en styrka och kraft. Med hjälp av vår budkavel vill vi framhålla budkavelens egen historia och symboliska värde att mobilisera människor!

Vi budar och önskar att vår kavel ska bidra till ett humant och öppet samhälle där människors behov beaktas och inte ställs mot varandra.

Vi önskar ett samhälle:

Utan negativ särbehandling av barn, ungdomar och vuxna med annan etnisk bakgrund

Utan hedersrelaterat våld i kombination med utvisningar

Att vi kraftsamlar och opinionsbildar om migrationens betydelse och konskevenser

Att det juridiska stödet utvecklas för asylsökande

Att ungdomar i väntan på migrationsbeslut inte sätts i förvar

Att vi motverkar ett parallellsamhälle

Att vi utvecklar vårt påverkansarbete mot fördomar och okunskap om migration och integration

Att asylsökande från Afghanistan bedöms på likvärdiga grunder i Sverige som i övriga Europa

Att Migrationsverket enheter utvecklar och förbättrar sin samverkan inom den egna organisationen

Att Svenska Röda Korset tar ansvar för en långsiktig finansiering av verksamheten på Sveriges största asylboende.

Att vi gemensamt strävar för ett humanare samhälle där alla kan bidra och vara resurser utifrån sina förmågor.

Riksstämman föreslås 

Migration

Att mobilisera för medmänsklighet och ett humanare samhälle

Efter att ha tagit del av Vänersborgskretsens budkavel vill vi från Lidköpingskretsen föreslå att dessa ledord blir gällande för hela Röda korset och utgör ett komplement till den nya strategiska inriktningen för organisationen. 

Migration

Röda Korsets påverkansarbete kring värderingsmässiga åsikter om migration och integration

Vi lever i en värld som blir allt med uppdelad och nationellt orienterad, trots talet om att vi är en del i ett globalt sammanhang. I Sverige är människors värderingsmässiga åsikter om migration och integration starkt polariserade. Främlingsfientligheten växer i kölvattnet av en framväxande nationalism som bland annat bygger på konsekvenser av flyktingvågen från 2015 samt att antalet brott i samhället ökar. Människors oro och rädsla späs på av retoriken som förs under inflytande av falska nyheter, faktaresistens och filterbubblor. Åsikter och uppfattningar om hur samhället och verkligheten ser ut grundas på felaktigheter och förutfattade meningar. Även media påverkar våra värderingar och våra bilder av hur samhället ser ut, enligt Delmi Rapport 2022:5.

För att knyta an till Agenda 2030 och mål 10 Minskad ojämlikhet som belyser vikten av att skapa ett samhälle där ingen lämnas utanför, samt mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen, behöver vi tillsammans verka för att minska den segregation som ökar i samhället, vilket gör det än svårare för nyanlända att inkluderas. Det skapas ett socialt och ekonomiskt utanförskap som också bidrar till att fördomar och okunskap formas. För att kunna göra skillnad och motverka den bild av nyanlända, asylsökande och människor på flykt som florerar i vårt samhälle behöver vi inom Röda Korset stödja dem som är i störst behov av hjälp. Det innefattar de människor som vi volontärer dagligdags möter i våra verksamheter på Restad gård och i vår Secondhandbutik.

Vi behöver som den humanpolitiska organisation vi är, se över vårt påverkansarbete för att tydligare och med fakta motverka och förhindra den verklighetsfrånvända bilden av asylsökande och flyktingar som florerar och försvårar Sveriges mottagande av människor i behov av stöd, i svåra livssituationer. Vi behöver således minimera konflikter mellan grupper och göra det möjligt för alla människor att delta i en hållbar samhällsutveckling.

Med anledning av den rådande samhällssituationen och de behov som vi volontärer upplever finns, föreslår därför Röda Korset Vänersborgskrets:

Kretsstämman beslutade den 25 februari 2023 enligt styrelsens förslag att bifalla motionen.

Migration

Bevara de permanenta uppehållstillstånden

Det s.k. Tidöavtalet innehåller att de permanenta uppehållstillstånden ska tas bort. De befintliga ska omvandlas till tillfälliga alternativt att medborgarskap beviljas. Nya permanenta tillstånd ska inte ges.

Samtidigt som man hänvisar till möjligheten att ansöka om svenskt medborgarskap så ska villkoren för dessa skärpas. Handläggningstiden är mycket lång. Idag handläggs ansökningar från 2019.

Ca 300 000 personer har idag permanent uppehållstillstånd. De har jobb och familj och boende i Sverige. Tryggheten har redan nu genom förslaget försvunnit för många av dem.

Att bevilja något permanent och sedan ta bort det strider mot rättsstatens principer.

Nya som kommer hit ska i många år leva på korta förlängningar av tillfälliga tillstånd.

Att det  permanenta tillståndet försvinner betyder att man i stort sett årligen ska prövas mot förhållandena i hemlandet. Det innebär att leva med en ständig oro.

 Barnkonventionen ställs åt sidan.

Migration

Amnesti för flyktingarna från Afghanistan!

Det har nu snart gått 8 år sedan den stora flyktingsströmmen kom 2015. De asylsökande från Syrien fick relativt snabbt uppehållstillstånd medan de från Afghanistan har mött en betydligt hårdare verklighet. Deras tid i Sverige har präglats av kast mellan hopp och förtvivlan. Gymnasielagen innebar en viss öppning men gällde långt ifrån alla och ger inte heller trygghet genom dess krav på anställning i minst 2 år inom 6 månader från avslutade studier.

FN har uttalat sig mot utvisningar till Afghanistan och EU har antagit riktlinjer för vad som bör räknas som godtagbara skäl för uppehållstillstånd, bl a ”västernisering”. Sverige tolkar dessa riktlinjer betydligt hårdare än många andra EU-länder. T-ex låter Tyskland 99% stanna medan Sverige ligger på drygt 60%.

Migrationsverkets handläggningstider är årslånga.

De som får avslag kan inte utvisas utan får stanna men utan rätt att arbeta och utan bidrag till försörjning. De hamnar i ett limbo socialt, ekonomiskt och psykiskt. Gamla trauman byggs på genom nya trauman skapade av Sverige.

Vi flyktingaktiva blir den enda livlinan för unga vuxna som tillbringat viktiga år i Sverige, talar svenska, gått i svensk skola och som till stor del identifierar sig med Sverige, som tagit till sig rätten att leva efter eget val. Vi ser hur illa de far och många talar om att ta sitt liv och några gör det. Behandlingen av dem är ovärdigt ett civiliserat land. Det är dags för att låta dem stanna och bygga upp sina liv och delta i att bygga Sverige.

Sverige har tidigare givit olika grupper amnesti. Det är dags för det nu också för den Afghanska gruppen.

Vi föreslår

Att  stämman uttalar sitt stöd för att Sverige ska ge flyktingarna från Afghanistan amnesti

Att  uppdra till styrelsen för  Röda Korset utvecklar en strategi för påverkan på såväl opinion som regeringen.

Att uppdra till styrelsen att verka för en samordning av folkrörelser för kravet på amnesti.

Aktiva i flyktinggruppen, Österhaninge Dalarö Röda Kors krets

Migration

Svenska Röda Korset bör lyfta Afghanistans situation och ifrågasätta varför svenska Migrationsverkets bedömning av asylskälen för asylsökande från Afghanistan skiljer sig avsevärt (i negativ riktning) från övriga Europas bedömningar

Sedan talibanernas maktövertagande i Afghanistan har situationen för människorna i Afghanistan avsevärt försvårats. Fattigdom, hunger, kyla och rädsla präglar afghaners vardag.

Vi vet att afghaner som söker asyl i t.ex. Tyskland eller Frankrike i långt högre grad nu får uppehållstillstånd. Vi utgår från samma dokument EASO (European Asylum Support Office) numera EUAA (sedan 19/1 2022) och bedömningarna borde vara likvärdiga. Vi vet att varje land har rätt att göra sin egen tolkning av EASO:s dokument. Samtidigt ska Migrationsverket stå fritt från ”ministerstyre” och politisk påverkan.

Att som Migrationsverket nu påstår att det är ”lugnare” och mindre våld i Afghanistan är oroväckande. Att afghanska kvinnor och flickor nu får flyktingstatus är självklart riktigt.

Det är inte trovärdigt att bedömningarna skiljer sig så mycket åt mellan länder som tillhör Europeiska Unionen. . I Sveriges Radio, 2019, uttalar sig Bernd Parusel, migrationsexpert och del i ett EU-finansierat migrationsnätverk som arbetar för att medlemsstaternas bedömningar ska bli mer likriktade: ”Att det skiljer sig såpass mycket mellan länderna är inget bra tecken eftersom man har jobbat länge med att komma fram till gemensamma lösningar.”

 Från Migrationsverkets hemsida kan vi läsa (daterat 2022-01-19):

”EUAA ska också ge vägledning om situationen i olika ursprungsländer i syfte att främja enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningen i unionen. Vägledning i form av Country Guidance tas redan idag fram av EASO och användes till exempel som grund för Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande om Afghanistan.

Nu blir vägledningen obligatorisk för länderna att ta hänsyn till och får därmed ökad betydelse även om den inte är bindande. Det är fortsatt en fråga för varje medlemsstat att självständigt bedöma och fatta beslut i enskilda asylärenden.”

Kretsstämman beslutade den 25 februari 2023 enligt styrelsens förslag att bifalla motionen.

Migration

Brist på samverkan mellan Migrationsverkets olika enheter skapar hemlöshet för asylsökande

Röda Korsets personal och volontärer på Sveriges största asylboende Restad gård, får ofta besök av asylsökande som fått avslagsbeslut av Migrationsverket att LMA – boende och dagsbistånd - har upphört. Detta är personer som fått avslag på sin asylansökan och som förväntas återvända till det land man har flytt ifrån. I många fall har den asylsökande ännu inte haft samtal med Migrations-verkets återvändadarenhet.

Det finns ett oroande tomrum mellan Migrationsverkets olika enheters utövande vilket får stora konsekvenser för den enskilde som blir hemlös. Detta gäller även de asylsökande som har beslutat sig för att samarbeta med Migrationsverket inför frivilligt återvändande. Mötet med återvändarenheten kan dröja flera veckor efter LMA-avslaget, trots att nödvändiga dokument skall anskaffas efter beslutet och inför återvändandet, vilket kan innebära månadslång väntan. Under tiden utsätts den asylsökande för hemlöshet.

Den asylsökande med avslag säger sig vara hänvisad till Röda Korset för att få hjälp med basfunktionerna inkl. boende.  Detta kan på intet sätt vara civilsamhällets ansvar. Röda Korset har inget samarbetsavtal med Migrationsverket i dessa frågor. Röda korset har för vana att kontakta såväl Migrationsverk som kommun för att hitta en lösning för de berörda. Tyvärr stannar frågan, som inte är unik, kvar hos Röda Korset.

Ett pågående fall avser en 85-årig sjuk och funktionshindrad kvinna som är beroende av olika hjälpmedel, en dotter med posttraumatiska sjukdomar och ytterligare en familjemedlem, en sonson med intellektuellt- och neuropsykiatriskt funktionshinder. Denna familj hade medgivit att återvända frivilligt till hemlandet. Trots det utestängdes de från asylboendet i januari månad, det snöade och var kallt ute. De hade en biljett till återvändarsamtalet i Göteborg som skulle äga rum en vecka senare. Vid kontaktar med såväl Migrationsverkets chef på asylboendet och Vänersborgs kommun fanns ingen annan lösning för Röda Korset än att ordna boende mm. för tregenerationsfamiljen. En vecka senare körde volontärer, den gamla som inte klarade allmänna kommunikationsmedel till Kållered, medan två åkte tåg. En kaotisk situation uppstod på Migrationsverkets återvändarenhet då inget boende erbjöds här, utan de hänvisades till Mölndals kommun som inte erbjöd någon lösning. Ej heller Migrationsverkets ankomstenhet kom till undsättning utan slutligen fick familjen tak över huvudet av Räddningsmissionen där familjen under kommande månad bor under nätterna och letar sitt- och viloplatser på andra platser under dagarna.

Det är uppenbart att civilsamhällets volontärer inte kan ta ansvar för uppenbara samhällsansvarsfrågor. Problemet skulle inte uppstå om det fanns ett fungerande samarbete mellan Migrationsverkets olika enheter.

Kretsstämman beslutade den 25 februari 2023 enligt styrelsens förslag att bifalla motionen.

Röda Korset Vänersborgskretsen föreslår

Engagemang

Samverkan med Röda Korsets Ungdomsförbund

Bakgrund

Svenska Röda Korset (SRK) och Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) har en lång gemensam historia och starka kopplingar till varandra på flera sätt. Inom RKUF känner många till SRK:s arbete, men det är mindre känt hur en kan engagera sig i SRK:s organisation och verksamhet när en inte längre är en del av RKUF. Likväl har vi hört engagerade från båda organisationer vittna om en bristande kännedom inom SRK när det gäller RKUF:s arbete, metoder och kompetenser.

Att stärka samverkan finns som ett uttalat mål både i SRK:s föreslagna strategiska inriktning 2024-2030 och i RKUF:s föreslagna strategi 2024-2027. I RKUF kan en vara medlem eller förtroendevald till och med den 31 december det år en fyller 30. I andan av samverkan borde det vara ett naturligt steg att därefter fortsätta sitt engagemang inom röda kors-rörelsen genom att ta med sig sina erfarenheter och kunskaper från RKUF in i SRK. Dock ser vi att denna övergång inte sker i önskvärd utsträckning, vilket på sikt blir ett problem för hela SRK. SRK, en organisation med hög medelålder, går på detta sätt miste om kompetens hos potentiella engagerade som redan har stor kännedom om och stark koppling till rörelsen och som skulle kunna bidra i såväl verksamhet som förtroendeuppdrag med nya perspektiv, engagemang och föryngring.

Vi vill se en yngre åldersgrupp representerad bland SRKs frivilliga. En alltför homogen organisation saknar den viktiga bredd av erfarenheter och kunskaper som följer med mångfald och kan även få problem med att rekrytera de målgrupper som inte upplever sig som representerade, vilket kan leda till minskat förtroende om organisationen inte längre upplevs som förankrad i samhället och dess behov. Lyckas vi däremot ta tillvara på den kompetens och engagemang som redan finns inom rörelsen hos yngre medlemmar som passerat 30-årsåldern kan vi istället få till en föryngring som på sikt är nödvändig för att SRK ska kunna vara en hållbar och livskraftig frivilligorganisation där alla åldersgrupper ryms och tillsammans bidrar till rörelsens arbete.

Förslag till förändring

Inom RKUF arbetar vi aktivt med mångfald och inkludering, och besitter många års erfarenhet av att rekrytera och engagera unga rödakorsare. Här ser vi att det skulle gynna båda organisationerna om RKUF fick möjlighet att bidra som en resurs inom SRK:s föryngringsarbete.

Vi ser mycket positivt på att våra engagerade tillvaratas inom rörelsen genom engagemang i SRK när de inte längre kan vara aktiva inom RKUF. I och med behovet av föryngring inom SRK bör det ligga i styrelsens och valberedningens intresse på såväl nationell som regional och lokal nivå att vända sig till engagerade som lämnar RKUF. Vi menar att två viktiga förutsättningar för en sådan samverkan är kunskap och stärkta relationer, och föreslår därför att SRK verkar för att internt öka kännedomen om ungdomsförbundet för att kunna ta tillvara på kompetenser och attrahera yngre personer.

Engagemang

Uppvärdera frivilligarbetet

Röda Korset är en av väldens största frivilligorganisationer. Mycket arbete utförs av frivilliga ute i landet. Vi vill uppvärdera det frivilliga arbetet. En del av våra medlemmar har låg inkomst och tvekar inför medlemsavgiften. Vi har också frivilliga som gärna arbetar i våra verksamheter men som inte har råd att betala avgiften för man är med i flera föreningar. Om man går HLR utbildning får man gratis medlemskap. Den är på 3 timmar medan våra frivilliga gör många fler timmar. Nu vill vi att den som gör minst 10 timmars frivilligarbete ska erbjudas gratis medlemskap.

Engagemang

Motion om att årsavgiften bör sänkas på sikt

I senaste nr av Magasin 1 - 2023 skriver AnnaB:  Ju fler vi är, desto starkare blir vi.

Ifall årsavgiften för medlemmar skulle sänkas med exvis 50 kr, skulle medlemsantalet öka och inkomsten via årsavgiften bli högre.  Som pensionär och många ggr endast med en inkomst per hushåll är det avgörande om man skall vara med i en förening eller ej, om avgiften är hög. Många förbund har en årsavgift på under 200 kr.

Engagemang

Projekt för att behålla och öka medlemsantal och verksamheter

Vid Riksstämman 2021 beslutades att det skulle finnas bara en Rödakorskrets i varje kommun. Ett omfattande arbete behöver påbörjas eller fördjupas för att detta inte ska negativt påverka medlemsantal, frivilligdeltagande och verksamhet i landets alla delar. Vi ser en stor risk idag att det inte arbetas tillräckligt aktivt i en del av de nya större kretsarna för att motverka de negativa delarna av sammanslagningarna.

Förslag till utvecklingsarbete

Idémöten/grupper sätts igång i alla geografiska delar av de nya större kretsarna, med syftet att behålla och öka medlemsantal, frivilliga och verksamheter. Idégruppernas förslag ska nedtecknas men också utformas så att de kan genomföras i praktiken. En person i varje krets utses till projektledare för detta arbete. Denne ska inhämta kännedom om hela kommunen och arbeta tillsammans med de lokala rödakorsgrupperna. Detta arbete bör ses som ett långvarigt projekt som successivt introduceras, genomförs och utvärderas.

Svenska Röda Korsets centrala administration behöver avsätta personal för att hjälpa till att få igång ovanstående föreslagna arbete. De ska också samordna arbetet nationellt med kunskapsutveckling och att dela goda idéer mellan kretsarna.

Engagemang

Grundutbildningar på andra språk

Bakgrund: Ett av målen i den strategiska inriktningen 2030 är ”Vi är en humanitär kraft som stärker människor och samhällen”. Et fokusområdena som ska ta oss dit är ”Mångfald och inkludering”.

En förutsättning för detta är att trösklarna är låga för att komma in som volontär, även för personer som inte talar perfekt svenska.  Det gäller även för frivilligledare.  Så är det tyvärr inte idag.

Malmökretsen har flera gånger stött på problem där frivilliga velat engagera sig, men där vi inte kunnat erbjuda dem grundkurserna för frivilliga, för att de inte kunnat följa dem på svenska. I något fall har vi skapat en egen halvdan lösning på svensk-arabiska. Det är ett stort problem som vi måste åtgärda om vi på allvar vill komma någon vart med fokusområdet ”Mångfald och inkludering” och uppnå målet” Vi är en humanitär kraft som stärker människor och samhällen”.

Förslag till förändring: Ett minimikrav är att alla grundkurser för frivilliga finns digitalt på engelska och arabiska, för alla kretsar att ta del av. Dessa bör produceras nationellt, med säkerställda översättningar. De som leder utbildningarna kan med fördel hämtas från våra egna kretsar.

Engagemang

Utbildning Att leda frivilliga

Frivilligt engagemang utgör en av grundpelarna i Röda Korsets arbete. I Sverige är vi många tusen frivilliga knutna till flera hundra kretsar i hela landet. Verksamheterna skiftar från ort till ort, men gemensamt för alla som ger av sin tid och kraft är viljan att hjälpa människor i en utsatt situation, att vara medmänniska och visa respekt för varje människas värde.

För att få tusentals människor att arbeta mot samma mål krävs organisation och ledarskap. Frivilligledarens betydelse kan inte överskattas. Frivilligledaren har en viktig roll i att föra ut organisationens värderingar och strategiska arbete och omsätta det i operativt arbete i det lokala samhället. Det är i mötet med människor som stödet når fram (Källa: Frivilligledarhandboken).

Enligt Frivilligledarhandboken, som kan ses om en form av uppdragsbeskrivning för frivilligledare inom Svenska Röda Korsets verksamheter ute i kretsarna, ska en frivilligledare bland annat

- Leda de frivilliga i en verksamhetsgrupp

- Planera och utföra behovsanalyser utifrån gruppens verksamhet

- Säkerställa att frivilliga har kunskap om grundprinciper, värdegrund och arbetssätt, samt att de frivilliga gått de utbildningar som krävs för uppdrag

- Delge information om försäkringar

- Årligen göra budget och verksamhetsplanering, samt skriva verksamhetsberättelse för gruppens verksamhet

- Identifiera behov av frivilliga, samt rekrytera och introducera dessa

- Ge stöd och uppmuntran, samt kompetensutveckla gruppens frivilliga, genom bl a årliga uppföljningssamtal

- Ge psykosocialt stöd vid behov

- I händelse av kris få gruppen att ställa om

- Bedriva frivilligvård

- Hålla svåra samtal och hantera konflikter

- Hålla avslutningssamtal

Det är ingen liten uppgift att vara frivilligledare. Ju större grupp, ju mer arbete. Vår verksamhet utförs av frivilliga, och dessa leds av frivilligledare, som också är frivilliga. En verksamhetsgrupps framgång beror ofta på hur kompetent och duktig frivilligledaren är. Det behöver vara någon som kan entusiasmera, men också ta hand om svårigheter som kan uppstå.

Som man lätt kan förstå måste de personer som axlar rollen som frivilligledare också få den stöttning och kunskap som krävs för uppdraget. För endast några år sedan fanns det en helgutbildning för frivilligledare. Denna bantades ner till en 6-timmars utbildning, och nu har den bantats ner ytterligare till att vara en obligatorisk 20 minuters webbkurs. Att på detta minska betydelsen av frivilligledarens roll och ansvar är inte förenligt med en modern organisation, samt kan på sikt medföra att våra verksamheter inte kan drivas och utvecklas på sätt som strategin önskar. Det behöver göras en rejäl satsning på frivilligledarna!

Engagemang

Obligatorisk utbildning i hållbar utveckling

Eftersträvandet av hållbar utveckling beskrivs idag som en självklar del av Svenska Röda Korsets humanitära verksamhet och uppdrag. Vi har bland annat upprättat handlingsplaner, policys, arbetsgrupper och frivilligroller för detta arbete, och i alla led i organisationen bedrivs såväl strategiska som operativa insatser för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ändå ifrågasätts med jämna mellanrum vår ansats att accelerera hållbarhetsarbetet, framför allt arbetet för att minska vår klimatpåverkan, vilket vetenskaplig konsensus menar krävs för att undvika de största riskerna associerade med global uppvärmning. En av dem är risken att delar av jorden blir obeboeliga. Det mest förekommande argumentet brukar vara: “Röda Korset är ingen miljöorganisation.” 

Att klimatförändringar skulle vara en miljökris är att missuppfatta vidden av den planetära multi-kris vi står inför, där global uppvärmning är en drivande motor. I takt med förändringar i klimatet ökar hot mot mänskligheten som fler och mer intensiva värmeböljor, skogsbränder, stormar, översvämningar och torka, allt större havsnivåhöjning, fler vektorburna sjukdomar samt förhöjda tryck på livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Forskning menar dessutom att ett antal oåterkalleliga brytpunkter kan överskridas redan vid 1.5 graders uppvärmning, vilket i enkla termer innebär att vissa förändringar - alltså hot mot jordens befolkning - blir permanenta oavsett om vi lyckas minska jordens uppvärmning vid ett senare skede. 

Idag har vi redan uppnått 1.2 graders uppvärmning. Den återkommande diskussionen om huruvida eller inte Röda Korset ska arbeta för att minska nämnda risker genom att minska vår klimatpåverkan (och inte bara genom riskreducerande arbete) måste vi en gång för alla ta oss förbi - som ett kollektiv - och istället investera vår dyrbara tid och energi på att agera mer kraftfullt. Att vi ännu inte har nått denna punkt måste tolkas som ett symptom på att vi inte delar en enhetlig syn på och förståelse kring hållbar utveckling och klimatrelaterade hot samt vilken roll organisationen har i detta arbete. 

För att leverera på vårt humanitära uppdrag med övertygelse är det avgörande att få med samtliga rödakorsare i kampen för hållbar utveckling, och det så snabbt som möjligt. Som exempel har organisationens hållbarhetsambassadörer sedan projektetstart 2016 utbildat omkring 3.000 av våra cirka 27.000 rödakorsare i hållbar utveckling, varav ytterst få mellan 2020-2023. Denna allt långsammare och rakt igenom otillräckliga omställningstakt är oförsvarbar när klimatförändringar, som ett av de främsta existentiella hoten mot oss och våra medmänniskor, förvärras allt snabbare. Därför motionerar jag för att organisationen utvecklar en obligatorisk e-utbildning kring frågorna. Motionen tar avstamp i det framlagda strategiförslaget för 2024-2030, i vilket de humanitära konsekvenserna av klimatförändringar är ett fokusområde och del av de föreslagna målen är att SRK blir klimatpositivt samt en ledande röst för klimatförändringarnas humanitära hot. 

Engagemang

Anpassa utbildningarna

Vi önskar förändring gällande vissa utbildningar inom Svenska Röda Korset. Vi vet ju att människor har olika utbildning och erfarenheter. En sjuksköterska med 40 års erfarenhet brevid en person med helt annan bakgrund gör ju att man behöver ha utbildningen på en mycket grundläggande nivå. Vi skulle vilja att man validerar människors tidigare erfarenhet/utbildning så att kurinnehållet därefter kan anpassas och bättre riktas mot vad människor behöver för att uppfylla Svenska Röda Korsets mål med utbildningarna. 

Uppföljning

Modell för uppföljning, mätning och lärande

Röda Korset i Sverige - Hur vet vi om vi är en framgångsrik organisation värd att satsa på för medlemmar, frivilliga, förtroendevalda och månadsgivare?

Hur vet vi att vi rör oss framåt med vår vision som ledstjärna? Att visa på framgång ger energi inåt i en organisation och underlättar rekrytering av nya medlemmar, frivilliga och förtroendevalda. Det är särskilt viktigt som vår verksamhet är bred (lite spretig), vilket gör det extra svårt att se konkret framgång. 

Vi i de Lokala Föreningarna / Kretsarna rapporterar regelbundet in statistik till SRK, men vi får ingen feedback att använda för benchmark / -learning på ett systematiskt sätt som driver utveckling. 

När vi nu får en ny strategi är det ett lämpligt tillfälle att börja bygga en kultur av tydlighet och resultattänkande. Nuläget relativt vision 2030 och de övergripande målen bör beskrivas och kommuniceras både utåt och inåt. Och progressen bör följas upp som minst årsvis för att ge energi åt organisationen i dess helhet och för de Lokala Föreningarna. 

Uppföljning

Kretsrapportering, EKS, Nya Redy

Den administrativa bördan för frivilliga har ökat, trots att vi i en tidigare motion påpekat att den bör lättas.

En allt  större del av styrelsearbetet utgörs av olika rapporteringar till SRK, medlemshantering, ekonomisk redovisning mm. Digitaliseringen, som ska underlätta arbetet, ställer krav på nya kunskaper och en hög datormognad. Dessa nya krav leder till en ökad arbetsbelastning för frivilliga/förtroendevalda, i synnerhet om de digitala verktygen inte är användarvänliga. Som exempel kan nämnas att den senaste versionen av Redy snarare har försvårat än underlättat vårt arbete.

De ökade administrativa kraven medför att det är näst intill omöjligt att rekrytera nya ordföranden/styrelseledamöter till kretsen och vi har, i dialog med andra kretsar, förstått att detta inte enbart  är ett problem för vår krets. I ett långsiktigt perspektiv kan de ökade kraven på förtroendevalda och frivilliga få konsekvenser för kretsens överlevnad.

Om vi ska kunna rekrytera nya ledamöter till kretsstyrelsen måste det finnas en balans mellan arbetet med förtroendeuppdraget och den övriga livssituationen. Administrationen får heller inte tära på det operativa arbetet i våra olika verksamheter. 

Uppföljning

Tillgång till digitala stödsystem och verktyg

Bakgrund

Idag saknar kretsarna behövligt stöd i de verktyg som Svenska Röda Korset tillhandahåller. Speciellt saknas viktiga funktioner i den version av Microsofts 365 som SRK tillhandahåller. För att kompensera för detta måste idag annan programvara installeras vilket resulterar i konflikt med kretspersonens användarkonto i domänen redcross.se.

Förslag till förändring

Genom att låta kretsarna ta del av samma licens/prenumeration av Microsoft 365 som SRKs tjänstepersonsorganisation har kommer kretsarna kunna

arbeta mer effektivt med såväl nödvändig framtagning och hantering av dokument som dynamiskt och aktivt samarbete.

bli än mer produktiva, kapabla och dynamiska

undvika tid och energi som nu måste läggas på svårhanterade, onödiga, omständiga och ibland omöjliga installationer av ytterligare datorprogram

Uppföljning

Motion för att säkra tillgång till digital utrustning för förtroendevalda

Bakgrund

I förslaget till ny strategisk inriktning finns ett avsnitt om innovation och digitalisering.
Motionen tar sin utgångpunkt från detta citat ur den strategiska inriktningen:
”Inom hela organisationen behöver vi förstärka vår förmåga att arbeta innovativt och dra nytta av den snabba digitala utvecklingen. Vi använder tillgänglig teknik och digitala verktyg som gynnar våra verksamheter …… för att jobba smartare.”

För kommande strategiperiod formuleras denna målbild enligt följande:
”Vi utvecklar digitala verksamheter som når nya målgrupper och som gör det enkelt
att engagera sig.”

Som en förutsättning för att nå det mål som strategin syftar till gäller det att skapa
ekonomiskt oberoende möjligheter för alla förtroendevalda att under sin mandattid ha tillgång till nödvändig digital utrusning.

Förslaget stöds av alla ledamöter i regionrådet för norra Norrland

Organisation

Regional förtroendeorganisation

Riksstämman 2021 såg ett behov att regionrådens roll och funktion skulle ses över, och beslutade därför att ge styrelsen i uppdrag att i samråd med regionråden utreda Svenska Röda Korsets regionala förtroendeorganisation. Beslutet hade sin upprinnelse i en motion som pekade på att regionråden saknade en ändamålsenlig organisation och resurstilldelning. De förväntas fullgöra en stor bredd av uppgifter, men saknar egentliga mandat i förhållande till andra delar av organisationen för att kunna göra det. Motionärerna pekade även på att detta leder till en hög arbetsbelastning trots att man inte alltid når önskat resultat.

Svenska Röda Korsets styrelse tillsatte en tvåmannautredning som – utan att i någon högre grad ha involverat regionråden – kom fram till att förslag om att göra om den regionala förtroendeorganisationen inte skulle läggas fram under mandatperioden. Detta presenterades för och ifrågasattes av regionrådsordförandena vid ett möte i början av hösten 2022. Som skäl för att inte föreslå förändringar framhöll utredarna bland annat man ville kunna utvärdera vilka krav den nya lokala organisationen med kommunkretsar ställer på Svenska Röda Korset i övrigt, samt hur organisationen påverkas av det offentligas regionala indelning i sex civilförsvarsområden som sjösattes hösten 2022.

Under mandatperioden ser vi en betydande ökning av antalet kommunkretsar, samtidigt som nästan inga personalresurser lagts på att återetablera organisationen i de kommuner som saknar kretsar. Vi ser en större efterfrågan av samverkan från myndigheter och andra samhällsaktörer samtidigt som tjänstepersonsstödet varierar över landet och samarbetet inom organisationen bitvis är väldigt ansträngt. Det medför en känsla av otillräcklighet inom regionråden samt svårigheter att rekrytera tillräckligt många hågade regionrådsledamöter.

Vi kan ha en viss förståelse för styrelsens inställning att man ville kunna anpassa den regionala förtroendeorganisationen till en förändrad omvärld och en egen förändrad lokal organisation, men tiden för den anpassning är nu, inte senare. I det arbetet behöver styrelsen ha med sig oss med erfarenhet från det regionala arbetet som det ser ut i dag.

Denna motion inges och stöds av Regionråd Mitt, Regionråd Gotland, Regionråd Mellan, Regionråd Norra Norrland, Regionråd Syd, Regionråd Södra Norrland och Regionråd Väst, samt Mary Mathiasson och Ingrid Stoltz, ordförande och vice ordförande för Regionråd Sydost. Av tekniska skäl anges endast respektive regionrådsordförande som motionär nedan.

Organisation

Översyn av nuvarande regionindelning

Regionöversyn och att Gotland bör avvecklas som egen region.

Bakgrund:
I samband med riksstämman 1999 då beslutet om hur SRKs regionindelning skall ske fick Gotland möjlighet att fortsätta att vara ”sina egna”. Detta har varit framgångsrikt för utvecklingen fram till 2019. En av framgångsfaktorerna är att vi under tiden bildat Röda Korset Gotland (RKG), som en länsövergripande  krets med ansvar för hela Secondhandverksamheten, avtal för verksamhet på uppdrag av offentlig sektor, utveckling av den regionövergripande krisberedskapen etc. Man har också all anställd personal och många arbetsmarknadsåtgärder organiserat i RKG.
Allt med syfte att skapa en professionell aktör och medaktör till t.ex. Kommun/Region, Länsstyrelse, Försvarsmakten, MSB m.fl. Vi skapade också med detta en seriös och attraktiv arbetsgivare med all den kunskap som rollen som arbetsgivare innebär.

Fram till 2019 fanns en tydlig samverkan o rollfördelning  mellan regionråd och kretsarna på ön, Det fanns en klar och tydlig dialog med samhällspåverkan som mål med de offentliga aktörerna, 1-2 förtroendeskapande möten varje år mellan RKs regionråd och Regionens regionråd (politiska ledning och tjänstemannaledning).

Detta arbetssätt lades omedelbart ner av det regionråd som tillsattes 2019 med åsikten att man inte såg någon nytta att ha en dialog o samverkan med varken region eller länsstyrelse och att samhällspåverkan var inget man skulle arbeta med. Det regionråd som bildades 2021 har bara förstärkt tidigare synpunkter.
Man ansåg vidare att inte hellre RKG borde jobba med det.
Till alla lycka höll inte RKG styrelse o ledning med om detta och det framgångsrika samarbetet med offentliga aktörer har utvecklats ytterligare, som exempel kan nämnas flerårigt stöd från LST o MSB i utvecklingen av det lokala krisberedskapsarbetet o hela frivilligstödet kring vaccinationsinsatsen. I dag finns fleråriga IOP avtal kring Integrationsarbetet och fortsatt utveckling av krisberedskapen, (totalt drygt 5 mkr).

Utan RKGs insatser och alla ursprungliga och genuina frivilliginsatser i alla lokala kretsar hade RKs anseende, förtroende och roll på ön varit i stort sett helt utraderat.

Nuläge:
Vi har nu levt 4 år utan väl fungerande regionråd.
I och med att antalet kretsar som finns på ön o i kommunen från 2024 kommer att vara nere på 6 st så anser vi att en översyn av den övergripande styrning- o demokratistrukturen bör göras. Vi ser ju, som många andra, att det är allt svårare att rekrytera nya förtroendevalda.

När SRK nu skall utvecklas som en självklar del av krisberedskapsutvecklingen och Totalförsvaret i Sverige så kanske det också är dags med en total översyn av vår nuvarande regionindelning och anpassa den till samhället i övrigt. Regeringen har indelat landet i Civilområden, kanske det är en anpassning av våra regioner till denna indelning som är den lämpliga.
Med allt färre kretsar nu på kommunnivå så anser vi också att nuvarande regionindelning kan effektiviseras och anpassas till övriga samhällets indelningar. En sådan anpassning bör underlätta dialogen med olika myndigheter även på regional nivå.

Vi vet att vårt förslag påverkar stadgarna och därför inte kan tas förrän 2025 och förslår därför följande:

Organisation

En levande föreningsdemokrati!

I förslaget till Strategi 2030 lyfts behovet och önskan att få flera personer engagerade i Röda Korset. Här sägs bland annat att grunden i Röda Korset bygger på frivillighet både i vardag och kris. Tillsammans engagerar vi oss för medmänsklighet och vi behöver blir fler som jobbar utifrån vårt uppdrag för att förverkliga vår vision. Detta ska enligt förslaget till strategi göras genom att vi:

- har ett brett engagemang där våra målgrupper är medskapare i våra verksamheter

- utvecklar en levande föreningsdemokrati som engagerar fler

- utvecklar våra organisationsformer utifrån lokala behov, engagemang och med geografisk flexibilitet

- kraftfullt ökar antalet engagerade inom Svenska Röda Korset

Enligt vår bedömning förutsätter detta en flexibilitet i synen på organisationsform för den lokala nivån som inte finns idag.

Enligt riksstämmans beslut om den strategiska inriktningen 2019-2023 ska det med sikte på 2023 bara finnas kommunkretsar där undantag inte beviljats. Styrelsen har förtydligat detta beslut enligt följande:  Enligt styrelsens tidigare beslut skall kretsarna ha en process kring kretssammangående påbörjad under 2023 så att det vid 2024 års utgång endast finns kommunkretsar (utöver de där särskilda undantagen godkänts).

Argumenten för bildandet av kommunkretsar har sammantaget som syfte att skapa en väl fungerande förening som fullgör de uppgifter som åligger en krets/en kretsstyrelse. Utöver detta finns argumentet att en kommunkrets ger en tydlighet i samarbetet med kommunen, det omgivande samhället och andra kretsar.

Endast ett av dessa argument ser vi som en grund för kravet att det endast ska finnas en krets inom varje kommun; tydligheten i samarbetet med kommunen och det omgivande samhället och andra kretsar.

Vi vet att många kretsar, stora som små, är väl fungerande kretsar som fullgör de uppgifter som åligger en krets/kretsstyrelse. Det finns dessutom inget som hindrar att kretsar går samman i en krets och så har skett och sker när kretsar har känt behov av det för att utifrån de lokala förutsättningarna bibehålla en bra verksamhet.

Kommunkretsar kan nog vara en bra lösning i många fall, men i de kommuner där samarbetet mellan kretsarna fungerar väl genom ett samverkansråd med ex vis gemensam lokalberedskapsgrupp, rödakorsvärdsgrupp och ibland gemensamma utvecklingsgrupper tillgodoses redan behovet av tydlighet gentemot kommunen och det omgivande samhället varför bildandet av en kommunkrets syns föga nödvändig.

Vi är övertygade om att flexibilitet både vad gäller behovet av kretsförändringar och tidsperspektivet för sådana förutsätter att det lokala engagemanget finns och finns kvar. I väl fungerande kretsar med väl fungerande samarbete inom sin kommun höjs röster att verksamheter och medlemmar riskerar att försvinna vid en påtvingad organisationsförändring.

Inför riksstämman 2021 gjordes en deluppföljning. I denna angavs bland annat följande rörande bildandet av kommunkretsar. ” Sammangåendet till kommunkretsar utvecklas positivt. 2020/2021 fanns 147 kommunkretsar och dialog om sammangående pågick i kvarvarande 85 % av kommunerna.  Utvecklingen av rödakorsgrupper har varit positiv men roll och ansvar behöver tydliggöras för att inte riskera engagemangstapp.”

Tyvärr kan vi konstatera att den deluppföljning som redovisades till riksstämman 2021 var en uppföljning utan något som helst inslag av utvärdering av vad införandet av kommunkretsar de facto innebär för Svenska Röda Korset. Den sa inget om kvalitet endast en redovisning av kvantitet. En sådan uppföljning kan inte ses annat än synnerligen bristfällig.

Att styrelsen ska genomföra en riktig utvärdering med åtföljande riskbedömning ser vi som så självklar att stämman inte ska behöva ta ett sådant beslut. Om inte så sker kommer Svenska Röda Korset att framstå som en ytterst inkompetent organisation.

Grunden i Röda Korset är alla de frivilliga som genom att ge av sin tid lever upp till Röda Korsets uppdrag. Frivilligheten är en grundpelare i Röda korset och den bottnar för många av oss i ett äkta engagemang för någon eller några av Röda Korsets grunduppdrag.

Att en frivilligorganisation påtvingar förtroendevalda och frivilliga en organisationsförändring som inte bottnar i ett upplevt behov i det egna lokalsamhället riskerar ett kraftigt minskat engagemang hos dessa personer. Risken är att vi tar ifrån kretsarna initiativförmågan och minskar engagemanget då man de facto inte längre har vare sig ansvaret, styrningen eller beslutanderätten gällande sin tidigare verksamhet i sin hand. Ansvar mm kan delegeras från kretsstyrelsen, men det finns inget i våra stadgar som garanterar att så sker. Det övergripande ekonomiska ansvaret ligger hos kretsstyrelsen. Denna utveckling av vår organisation går stick i stäv med skrivningarna i förslaget till Strategi 2030.

Vi anser att styrelsens förslag till Strategi 2030 är rätt tänkt, det gäller att skapa en levande föreningsdemokrati som kan engagera fler och framförallt bibehålla de frivilliga och förtroendevalda som vi har. Detta kan ju också ge möjligheter att skapa nya grupper engagerade i någon fråga på sina villkor. Den förslagna strategin förutsätter en större frihet att organisera den lokala nivån än enbart i kommunkretsar. Att tvinga in dessa engagerade personer under en kommunkrets kommer inte att öka engagemang och framförallt inte föreningsdemokratin. Det vore bättre att låta en sådan grupp organisera sig i en egen krets, en verksamhetskrets.

Det beslut som i demokratisk ordning fattades på riksstämman 2019 saknade en konsekvens och riskbedömning kopplat till beslutet. Styrelsen har heller inte sedan gjort någon sådan varför ingen idag vet vad händer med det lokala engagemanget vid tvingade hopslagningar av kretsar. Utifrån den ambition som ligger i förslaget till Strategi 2030 anser vi att det krävs av Svenska Röda Korsets styrelsen att ha modet och ta ansvar för att följa upp och utvärdera dagens lokala organisation samt utifrån strategiförslaget ompröva och föreslå förändringar.

Det är sannolikt så att det finns ett stort motstånd mot att bilda kommunkrets hos de kretsar som hittills inte har genomfört kretssammangående. Att man inte upplever något behov av kretssammangående och att det faktiskt nu handlar om att värna de verksamheter som finns.  Detta innebär med stor sannolikhet att vi tar de största riskerna av att förtroendevalda och frivilliga avslutar sitt engagemang i Röda Korset kopplat till dessa kretsar och att verksamheter läggs ner om inte styrelsen agerar i frågan.

Vi har i vissa fall erfarit och finner dessutom troligt att dessa kvarvarande kretsar inte har ansett att de beslutade grunderna som finns för att bevilja undantag är tillämpliga för deras del och därmed inte ansökt om undantag med risk att få ett nej. Det är dags att inse att för många väl fungerande kretsar är dessa undantag inte tillämpliga.

Undantagsreglerna behöver ändras så att en bedömning kan göras från fall till fall om  den eftersträvade effekten av en kretssammanläggning kan uppnås trots flera kretsar i en kommun.

Organisation

Oberoende utvärdering av 2019 års beslut om kommunkretsar och hur Svenska Röda Korset agerar framåt för att få ett ändamålsenligt och aktivt lokalt Röda Kors över hela landet.

Stora och genomgripande beslut behöver fattas löpande över tid. Vid riksstämman 2019 fattades beslut om kretssammanslagningar. 

Svenska Röda Korset bör vara en organisation, som fattar sina beslut utifrån gjorda risk- och konsekvensanalyser, samt genomför oberoende utvärderingar kring alla konsekvenser och utfall av besluten. Detta för att ta lärdom och få kunskaper inför kommande förslag till och beslut på riksstämman.  

Organisation

Utvärdering av kretssammanslagningarna efterlyses

Vid Riksstämman 2019 beslutades, med liten majoritet, att det skulle finnas bara en Rödakorskrets i varje kommun, 2021 var inriktningen bl.a. kraftsamling för stark lokalorganisation med kommunkretsar och rödakorsgrupper. Det finns fortfarande mindre kretsar i landet som inte vill gå ihop med större krets av olika anledningar. Det kan vara att man anser sig ha en bra fungerade krets, man kan vara oense hur samarbetet ska gå till, eller hur den nya större kretsen ska skötas osv.

En risk, som tycks uppenbar, är att Rödakorsaktiviteten försvinner i det område där krets läggs ner, och man riskerar att förlorar mycket kunskap som funnits i gamla kretsen om dess område. Som till exempel samarbetspartners, viktig kunskap om området som behövs vid krissituationer, och om människorna som är villiga att ingå i krisberedskap.

Kunskap som finns från andra organisationer och föreningar är att centralisering kan vara förödande när det gäller medlemsantal, kunskap om olika delar av landet, speciellt gles- och landsbygden, och om behoven som kan vara olika mellan stad och landsbygd. Behovsanalys ska ju enligt riktlinjerna göras före varje RK-insats. När en så här stor organisationsförändring ska ske i en landsomfattande organisation borde utvärdering ske och presenteras i organisationen, både positiva och negativa resultat. Hittills har vi ute i landet inte kunna se att en ordentlig utvärdering skett utan man hävdar att beslutet ska genomföras utan reell utvärdering trots att en hel del motstånd funnits och finns i organisationen.

En väl utförd utvärdering bör ske, den ska innehålla bland annat: vilken kunskap finns i den större kretsens styrelse om de införlivade områdena, medlemsantalet i gamla kretsområdet före och efter införlivandet, finns aktivitet kvar i den införlivade gamla kretsen, eller arbetar man aktivt för att få igång ny aktivitet i område, hur fungerar samarbetet mellan de lokala grupperna och kretsstyrelsen. 

Organisation

Att behålla kretsars självständighet och etablerade namn på kretsen.

Vid förra riksstämman bestämdes att i kommuner med flera kretsar  skulle de gemensamt gå under kommunens namn.

Vi i Rosersberg och Märsta vill behålla vår självständighet och inte hädanefter kallas Sigtuna Röda Kors. För att börja med Rosersberg, ett mindre villasamhälle, som i mer än hundra år är en Röda Korskrets utan samröre med Sigtuna stad och vill så förbli. Verksamheten bygger på fortsatt förtroende för styrelsen och att kretsen inte vill sortera under Sigtuna Röda Kors. 

Märsta RK har ett viktigt samarbete med Svedavia på Arlanda flygplats. De stora insamlingsbössorna för ankommande  och avgående flyg har, under de över femtio år vår kassör varit aktiv, givit stora summor till centrala RK. Det är ett omfattande arbete men det ger stor avkastning. Dessutom har vi en sekundhandbutik, som bara sköts av volontärer, där vi också har som uppdrag kontakt med Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Väntjänsten och språkträning som komplement till SFI.

Vi bor och har vår verksamhet i Sigtuna kommun men vår självständighet som kretsar måste vi få behålla och inte gå samman med Sigtuna Röda Kors.  Därför vill vi förbli en självständig enhet. Inte kallas Sigtuna Röda Kors.

Den förra Riksstämman beslutade att över hela Sverige skulle kretsar slås samman och sortera under ett gemensamt namn. Det innebär ett merarbete med nya styrelser och samarbete med  för många av oss obekanta personer.

Organisation

Klimat- och hållbarhetsarbete inom svenska Röda Korset behöver förstärkas

Hållbarhetsfrågorna har de senaste decennierna varit av stor strategiskt vikt för Röda Korset, internationellt och nationellt. Sedan den senaste riksstämman har detta arbete beklagligt nog bedarrat.

Klimatkrisen är en humanitär kris. Det är vår tids ödesfråga tillsammans med den akuta humanitära kris som kriget i Ukraina utgör. Klimatkrisen är sammanlänkad med andra samhällsproblem. Den globala uppvärmningen och miljöförstöringen har lett till brist på resurser, mat, rent vatten, ren luft och många människors möjlighet till egen utkomst. Knappa resurser ökar risken för väpnade konflikter. Många av de mest sårbara länderna redan idag är drabbade av konflikter. Positiva insatser görs för klimatet, men gapet ökar mellan vad görs/planeras och vad hade behövt göras och planerats. (FN klimatrapport, febr 2022) Detta medför ökat mänskligt lidande.  

Klimat och hållbarhetsfrågorna har varit ett genomgående tema på de senaste riksstämmorna. Till riksstämman 2021 skickades flera motioner med hållbarhetstema in. Styrelsens svar på några av motionerna gav goda förhoppningar att arbetet skulle prioriteras:

”Vår handlingsplan och den nya internationella hållbarhetsplattformen har som ambition att bidra till detta (hållbar utveckling, min anmärkning). Antalet motioner i frågan till Riksstämman visar tydligt på att Röda Korset behöver ha ett starkt externt och internt hållbarhetsarbete för att leva upp till sitt policyåtagande och vara en relevant organisation i tiden. Att inte ha ett tydligt hållbarhetsarbete inom alla tre delar, ekologisk, social och ekonomisk, betraktas av styrelsen som en riskfaktor gällande vårt varumärke, förtroende och vår förmåga att leverera på de humanitära behoven.” Ur styrelsens svar till motion 8 och 9, 2021.

Med facit i hand kan vi konstatera att så inte blivit fallet. Från att varit ett 30-tal hållbarhetsambassadörer finns det i dagsläget endast någon enstaka kvar. Stöttningen till kretsarna och antalet utbildningstillfällen har blivit därefter. Dialogen med Regionråden angående hållbarhetsfrågorna har, med något enstaka undantag, helt uteblivit. Kopplingen mellan och dialogen med Internationell Röda Korsets Climate Center har helt försvunnit. Det har inte vid något tillfälle genomförts någon gemensam sammandragning för ambassadörerna (tillfällen för inspiration, information och utbildning) trots att behovet påtalats till central administration. Hållbarhetsarbetet inom Röda Korset lockade yngre personer, dessa har nu tyvärr troppat av från frivilligarbetet.

I styrelsens svar till motion 14 vid riksstämman 2021 skriver man: ”Hållbarhetsambassadörerna har till exempel fått en ny frivilligledare och har därmed fortsatt förutsättningar för frivillig utveckling och handledning”. Detta visade sig inte vara sant. Någon sådan person har aldrig dykt upp eller gett sig till känna. Detta uttalande är intressant såtillvida att styrelsen också har identifierat och ställer sig bakom behovet av en central samordningsresurs inom tjänsteorganisationen, men att det tyvärr aldrig blev en realitet.

Under åren 2019-2020 och en bit in i 2021 fanns ett starkt momentum gällande hållbarhetsfrågorna inom svenska Röda Korset, detta har tyvärr helt försummats och det är mycket svårt att se hållbarhetsarbetet i dagsläget lever upp till styrelsen och riksstämmans intentioner enligt ovanstående citat som ingick i svaret till motionerna 8 och 9.

Intentionen med denna motion är att peka på tillkortakommanden i det befintliga hållbarhetsarbetet och mana till och föreslå åtgärder för att Röda Korset ska strategiskt kunna stärka sitt hållbarhetsarbete. Om tanken varit att hållbarhetsarbetet är allas ansvar så har det med tydlighet visat sig inte fungera tillräckligt bra. Vi behöver en driftig, centralt placerad person som leda, samordna och inspirera hållbarhetsarbetet lokalt, regionalt och nationellt samt vara en länk till de internationella delarna inom organisationen.

Organisation

Strategisk samverkan kretsar och administration

Samverkan och samarbete mellan kretsar och administration har under många år varit uppe till diskussion eftersom det av många kretsar uppfattas som dåligt näst intill obefintligt. Det cirkulerar att det finns ett ”vi och dom”. Det behövs något som åstadkommer ett VI inom Röda Korset. Det behövs något som förbättrar administrationens kunnande om hur en krets fungerar.

För att öka samförstånd och kunskap samt utbyte mellan kretsar och anställda inom administrationen, så föreslår vi inom Norrmalm Östermalms Röda Kors krets att alla anställda på Röda Kors-kontoret ska vara adjungerade till en krets under ett helt år.

Personen ska aktivt delta i arbetet vid kretsens styrelsemöten under året.  Exempelvis som sekreterare eller kommunikations/mediaansvarig. Arbetet innebär också att vara en bro mellan krets och administration, men inte att delta som specialist eller expert utan som jämlike med övriga ledamöter inom styrelsen.

Minst ett av mötena bör ske fysiskt, i övrigt kan det ske via Teams eller dylikt system. Det är viktigt att den tid där anställda deltar i styrelsens arbete ska räknas in i arbetstiden.

Beräkning exempel: (2 timmar kvällstid )x (9 sammanträden)+(1 timme dagtid  efterarbete)x(9 sammanträden) = ca 27 timmar per år och anställd.

Övrigt

Långsiktig finansiering av verksamheten på Sveriges största asylboende.

Röda Korsets humanitära uppdrag, att finnas på plats med bl.a första hjälpen, psykosocialt stöd och öppna mötesplats på asylboendet samt Röda Korsets avsiktsförklaring om stöd och samarbete mellan Svenska Röda Korset och Migrationsverket vid bl.a mottagande av asylsökande, samhällsinformation och återvändande förutsätter en stabil och långsiktig finansiering. Lokala Rödakorskretsars insatser och finansiering på ett fåtal stora anläggningsboenden är en fråga för hela Röda Korsrörelsen.

Röda Korsets verksamhet på Restad Gård i Vänersborg, med upp till 1100 boendeplatser för asylsökande från hela världen, bedrivs av volontärer tillsammans med 1 heltidsanställd person, finansierad med projektmedel. Projektmedlen är sökta - och kontinuerligt redovisade - av kretsens volontärer. Förutom bl.a TIA, MUCF, AMIF, ESF och &37 medel, har det skapats medfinansiering via samarbetsavtal med olika organisationer och kyrkor.  Att ansöka om och rapportera utfall av olika projektmedel är tids- och arbetskrävande och skapar mycket oro för om planerade aktiviteter kommer att kunna genomföras. I bästa fall finns volontär som kan fullfölja hela denna process. Integrationsarbetet bygger på kontinuitet och tillit, vilket förutsätter kompetent personal med långsiktiga och trygga anställningar. Under den period Restad gård har varit Sveriges största asylboende har krtsens volontärer bidragit med cirka 180.000 frivilligtimmar.

F.n bor ca 780 asylsökande i boendet på Restad Gård. De asylboende kan ha kommit direkt från mottagningsenhet, blivit omplacerade eller förflyttade från andra boenden ofta med traumatiska uppbrott och erfarenheter med sig. Det psykosociala arbetet, med psykologisk första hjälpen vid ankomsten till boendet, stöd i kontakter med myndigheter, samhälle och sjukvård, samtalsstöd och omtanke är av stor vikt för hälsa och trygghet. Likaså är det viktigt att kunna bistå med viss materiell trygghet såsom nödföda, hygienprodukter, kläder, husgeråd, stöd till transporter till besök på vårdcentraler och sjukhus. Även att ge positiva upplevelser i vardagen. Språkkafeer, läxläsning med barnen, cykelskola, sykurser, clownskola och gemensamma fester har gett avbrott i vardagen som annars består av flerårig väntan på asylbeslut. Detta har också underlättat för gemenskap, undanröjt motsättningar och rykten om orättvisor och missförstånd. Röda Korskretsar vid stora asylboenden utför betydande insatser som gör skillnad för den enskilde asylsökande och för integrationen och bör ses som ett ansvar för hela Rödakorsrörelsen.

Kretsstämman beslutade den 25 februari 2023 enligt styrelsens förslag att bifalla motionen.

Vi anser

Övrigt

Möjlighet att skänka pengar till specifik verksamhet

I Lidköpingskretsen har vi stor hjälp av Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Skövde (RKC) dit vi kan hänvisa personer med behov vi i kretsen inte kan tillgodose eller behöver stöd i. Som tack för detta önskar vi ge en del av våra medel till RKC i Skövde men detta visade sig inte vara möjligt med gällande regler utan att gå via den nationella potten för behandling av krigsskadade och torterade. Vi ser därför gärna att möjligheten att kunna skänka pengar direkt till specifik verksamhet införs för att underlätta den typen av stöd mellan kretsar som verkar t.ex. geografiskt nära varandra.

Övrigt

Lika ersättning för alla vid större katastrofer och kriser

Vid större katastrofer och kriser kallar olika myndigheter och organisationer in resurser och MSB står för kostnaden. Trots detta visade det sig bl a. vid de stora bränderna att ersättningen blev olika beroende på vilken organisation man jobbade för. Röda Korset utmärkte sig speciellt eftersom de inte ger någon ersättning och därför inte har någon mall för att söka ersättning.

Resultatet blev att av två personer som gjorde samma jobb fick bara den ene ersättning. Risken är att folk inte söker sig till Röda Korset utan andra organisationer som ger ersättning. Det finns också en risk att de som inte känner till skillnaden i efterhand blir arga på Röda Korset och kan uppfatta att de blivit utnyttjade.

För att kunna ta del av den ersättning som MSB står för måste frivilliga från Röda Korset lämna in ett väl underbyggt underlag. Här ger Röda Korset ingen hjälp alls eftersom man ser det som en icke-fråga.

Övrigt

Motion för att skapa ökad trygghet i secondhandbutiker

Bakgrund

I Region Norra Norrland finns ett antal secondhandbutiker i olika storlek. De flesta av dessa har utsatts för snatterier och även har det förekommit att personalen utsatts för trakasserier och hot.

I butikerna arbetar ett fåtal personer eftersom det är svårt att rekrytera frivilliga och att ekonomin i de flesta fall inte tillåter att man kan ha anställd personal.

Detta medför att det i många fall är 1 - 2 personer som jobbar i en butik, och de har inte möjlighet att hålla uppsikt över hela lokalen för att stävja snatterier. Många känner sig otrygga och känner olust när de ska gå till sitt arbete. Detta är något som vi inte kan acceptera och som även kan leda till sjukdom.
Vi anser att secondhand butikerna har en viktig funktion när det gäller återvinning/återbruk och att
de ofta fungerar som en viktig mötesplats för många människor. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att de kan fungera som trygga och säkra arbetsplatser.

Elly Karlsson, ledamot av regionrådet för norra Norrland samt ordförande i  Lycksele rödakorskrets med stöd från
Dorotea Rödakorskrets, Gunilla Petterson (ordförande i Storumans Rödakorskrets), Vilhelmina Rödakorskrets,  Roger Ström (ordförande i Vilhelmina Rödakorskrets)
Karin Melinder (ordförande i Bergs Rödakorskrets), Arvidsjaurs Rödakorskrets,
Kalix Rödakorskrets, Överkalix Rödakorskrets och Pajalas Rödakorskrets.

Övrigt

Fiberåtervinning in Finland

Gör hanteringen av fiberåtervinning mer effektiv.

Med anledning av de långa avstånd vi har här uppe i norra Sverige till Röda Korsets depå  (Pajala - Luleå ca220 km enkel väg) för insamling och vidare transport för återvinning till centrala Europa, anser vi att ett effektivare och mer kostnadsbesparande alternativ bör sökas.

Transport för återvinning av material hela vägen från de nordligaste delarna av vårt land till kontinenten, innebär en transport på flera tusen kilometer. Kostnaderna blir naturligtvis därefter onödigt höga, samtidigt som hanteringen av materialet komplicerat. En (1) transport av säckar med textilier/kläder/skor etc. till närmaste depå, kostar oss ca: 8000:-per gång.

 I norra Finland, i Kemi ca 210 km från oss, satsar Nevel 50 miljoner Euro på att komma igång med fiberåtervinning i Stora Enzos lokaler i Kemi. För vidare information, se följande webplats: (https://www.dagensnaringsliv.se/20220629/230262/nevel-satsar-50-miljoner-euro-i-kemi) - läs och begrunda! Anläggningen planeras vara i full drift 2025

Vi föreslår därför följande:

Att Svenska Röda Korset upprättar ett samarbete med Röda Korset i Finland

Att vi i de norra kommunerna kan leverera vårt material dit istället för till den nuvarande slutstationen i centrala Europa.