Organisation

Riksstämman 2021 och 2023 såg behov av att regionrådens roll och funktion skulle ses över, och beslutade därför att ge styrelsen i uppdrag att i samråd med regionråden utreda Svenska Röda Korsets regionala förtroendeorganisation. Besluten hade sin upprinnelse i varsin motion som pekade på att regionråden saknade en ändamålsenlig organisation och resurstilldelning. De förväntas fullgöra en stor bredd av uppgifter, men saknar egentliga mandat i förhållande till andra delar av organisationen för att kunna göra det. Motionärerna pekade även på att detta leder till en hög arbetsbelastning trots att man inte alltid når önskat resultat.

Svenska Röda Korsets styrelse tillsatte utredningar efter respektive riksstämma. Utredningen efter 2021 års riksstämma kom fram till att något förslag om att göra om den regionala förtroendeorganisationen inte skulle läggas fram under mandatperioden. Som skäl för att inte föreslå förändringar framhöll utredarna bland annat man ville kunna utvärdera vilka krav den nya lokala organisationen med kommunkretsar ställer på Svenska Röda Korset i övrigt, samt hur organisationen påverkas av det offentligas regionala indelning i sex civilförsvarsområden som sjösattes hösten 2022. Till riksstämman 2023 motionerade företrädare för en majoritet av regionråden på nytt då man inte var nöjd med utredningens slutsats. Riksstämman beslutade alltså då på nytt om att styrelsen skulle se över regionrådens roll.

Utredningen efter 2023 års riksstämma har, utifrån vad som presenterats för regionråden, egentligen inte landat i några slutsatser och något direkt konkret resultat av utredningen har inte presenterats. Tvärtom beslutade styrelsen vid sitt möte i september 2024 att ”pausa” utredningens arbete, och lade över ansvaret på regionråden att berätta hur de vill ta frågan vidare. Detta med så kort framförhållning till riksstämman att regionråden knappast hade möjlighet att göra något eller komma med initiativ av annat än kosmetisk natur.

Vi har visserligen respekt för att frågan om hur vår regionala förtroendeorganisation ska se ut och vilka mandat den ska ha inte är enkel. Samtidigt får man ha med sig att utredningen som låg till grund för beslutet om att övergår till kommunkretsar vid riksstämman 2019 bara pågick i fyra år, varför något substantiellt resultat ändå får säga hade kunnat vara att vänta till riksstämman 2025 i den här frågan. Det att en fråga bedöms som svår kan inte heller gärna vara skäl för att inte arbeta med den.

Under mandatperioden ser vi precis som tidigare en betydande ökning av antalet kommunkretsar, samtidigt som våra utmaningar med kommuner som saknar rödakorskretsar ökar. Kommunkretsar ställer andra krav på oss regionalt förtroendevalda än den tidigare lokala organisationen gjorde. Vi ser ett allt större behov av samverkan med myndigheter och andra samhällsaktörer samtidigt som tjänstepersonsstödet varierar över landet och samarbetet inom organisationen bitvis är väldigt ansträngt. Det medför en känsla av otillräcklighet inom regionråden samt svårigheter att rekrytera tillräckligt många hågade regionrådsledamöter.

Det har sagts att regionråden är den del av organisationen som förväntas lösa vad andra delar av organisationen inte kan, men utan mandat och medel. Det är inte ett hållbart arbetssätt över tid. Vi ser därför ett starkt behov av styrelsen i den här frågan de facto tar riksstämmans beslut till sig och får till den översyn av den regionala förtroendeorganisationen som sedan länge är beslutad men ännu ej genomförd.  Som den framlidna författaren Lars Gustafsson skulle sagt: ”Vi ger oss inte. Vi försöker igen.”