Organisation

I förslaget till Strategi 2030 lyfts behovet och önskan att få flera personer engagerade i Röda Korset. Här sägs bland annat att grunden i Röda Korset bygger på frivillighet både i vardag och kris. Tillsammans engagerar vi oss för medmänsklighet och vi behöver blir fler som jobbar utifrån vårt uppdrag för att förverkliga vår vision. Detta ska enligt förslaget till strategi göras genom att vi:

- har ett brett engagemang där våra målgrupper är medskapare i våra verksamheter

- utvecklar en levande föreningsdemokrati som engagerar fler

- utvecklar våra organisationsformer utifrån lokala behov, engagemang och med geografisk flexibilitet

- kraftfullt ökar antalet engagerade inom Svenska Röda Korset

Enligt vår bedömning förutsätter detta en flexibilitet i synen på organisationsform för den lokala nivån som inte finns idag.

Enligt riksstämmans beslut om den strategiska inriktningen 2019-2023 ska det med sikte på 2023 bara finnas kommunkretsar där undantag inte beviljats. Styrelsen har förtydligat detta beslut enligt följande:  Enligt styrelsens tidigare beslut skall kretsarna ha en process kring kretssammangående påbörjad under 2023 så att det vid 2024 års utgång endast finns kommunkretsar (utöver de där särskilda undantagen godkänts).

Argumenten för bildandet av kommunkretsar har sammantaget som syfte att skapa en väl fungerande förening som fullgör de uppgifter som åligger en krets/en kretsstyrelse. Utöver detta finns argumentet att en kommunkrets ger en tydlighet i samarbetet med kommunen, det omgivande samhället och andra kretsar.

Endast ett av dessa argument ser vi som en grund för kravet att det endast ska finnas en krets inom varje kommun; tydligheten i samarbetet med kommunen och det omgivande samhället och andra kretsar.

Vi vet att många kretsar, stora som små, är väl fungerande kretsar som fullgör de uppgifter som åligger en krets/kretsstyrelse. Det finns dessutom inget som hindrar att kretsar går samman i en krets och så har skett och sker när kretsar har känt behov av det för att utifrån de lokala förutsättningarna bibehålla en bra verksamhet.

Kommunkretsar kan nog vara en bra lösning i många fall, men i de kommuner där samarbetet mellan kretsarna fungerar väl genom ett samverkansråd med ex vis gemensam lokalberedskapsgrupp, rödakorsvärdsgrupp och ibland gemensamma utvecklingsgrupper tillgodoses redan behovet av tydlighet gentemot kommunen och det omgivande samhället varför bildandet av en kommunkrets syns föga nödvändig.

Vi är övertygade om att flexibilitet både vad gäller behovet av kretsförändringar och tidsperspektivet för sådana förutsätter att det lokala engagemanget finns och finns kvar. I väl fungerande kretsar med väl fungerande samarbete inom sin kommun höjs röster att verksamheter och medlemmar riskerar att försvinna vid en påtvingad organisationsförändring.

Inför riksstämman 2021 gjordes en deluppföljning. I denna angavs bland annat följande rörande bildandet av kommunkretsar. ” Sammangåendet till kommunkretsar utvecklas positivt. 2020/2021 fanns 147 kommunkretsar och dialog om sammangående pågick i kvarvarande 85 % av kommunerna.  Utvecklingen av rödakorsgrupper har varit positiv men roll och ansvar behöver tydliggöras för att inte riskera engagemangstapp.”

Tyvärr kan vi konstatera att den deluppföljning som redovisades till riksstämman 2021 var en uppföljning utan något som helst inslag av utvärdering av vad införandet av kommunkretsar de facto innebär för Svenska Röda Korset. Den sa inget om kvalitet endast en redovisning av kvantitet. En sådan uppföljning kan inte ses annat än synnerligen bristfällig.

Att styrelsen ska genomföra en riktig utvärdering med åtföljande riskbedömning ser vi som så självklar att stämman inte ska behöva ta ett sådant beslut. Om inte så sker kommer Svenska Röda Korset att framstå som en ytterst inkompetent organisation.

Grunden i Röda Korset är alla de frivilliga som genom att ge av sin tid lever upp till Röda Korsets uppdrag. Frivilligheten är en grundpelare i Röda korset och den bottnar för många av oss i ett äkta engagemang för någon eller några av Röda Korsets grunduppdrag.

Att en frivilligorganisation påtvingar förtroendevalda och frivilliga en organisationsförändring som inte bottnar i ett upplevt behov i det egna lokalsamhället riskerar ett kraftigt minskat engagemang hos dessa personer. Risken är att vi tar ifrån kretsarna initiativförmågan och minskar engagemanget då man de facto inte längre har vare sig ansvaret, styrningen eller beslutanderätten gällande sin tidigare verksamhet i sin hand. Ansvar mm kan delegeras från kretsstyrelsen, men det finns inget i våra stadgar som garanterar att så sker. Det övergripande ekonomiska ansvaret ligger hos kretsstyrelsen. Denna utveckling av vår organisation går stick i stäv med skrivningarna i förslaget till Strategi 2030.

Vi anser att styrelsens förslag till Strategi 2030 är rätt tänkt, det gäller att skapa en levande föreningsdemokrati som kan engagera fler och framförallt bibehålla de frivilliga och förtroendevalda som vi har. Detta kan ju också ge möjligheter att skapa nya grupper engagerade i någon fråga på sina villkor. Den förslagna strategin förutsätter en större frihet att organisera den lokala nivån än enbart i kommunkretsar. Att tvinga in dessa engagerade personer under en kommunkrets kommer inte att öka engagemang och framförallt inte föreningsdemokratin. Det vore bättre att låta en sådan grupp organisera sig i en egen krets, en verksamhetskrets.

Det beslut som i demokratisk ordning fattades på riksstämman 2019 saknade en konsekvens och riskbedömning kopplat till beslutet. Styrelsen har heller inte sedan gjort någon sådan varför ingen idag vet vad händer med det lokala engagemanget vid tvingade hopslagningar av kretsar. Utifrån den ambition som ligger i förslaget till Strategi 2030 anser vi att det krävs av Svenska Röda Korsets styrelsen att ha modet och ta ansvar för att följa upp och utvärdera dagens lokala organisation samt utifrån strategiförslaget ompröva och föreslå förändringar.

Det är sannolikt så att det finns ett stort motstånd mot att bilda kommunkrets hos de kretsar som hittills inte har genomfört kretssammangående. Att man inte upplever något behov av kretssammangående och att det faktiskt nu handlar om att värna de verksamheter som finns.  Detta innebär med stor sannolikhet att vi tar de största riskerna av att förtroendevalda och frivilliga avslutar sitt engagemang i Röda Korset kopplat till dessa kretsar och att verksamheter läggs ner om inte styrelsen agerar i frågan.

Vi har i vissa fall erfarit och finner dessutom troligt att dessa kvarvarande kretsar inte har ansett att de beslutade grunderna som finns för att bevilja undantag är tillämpliga för deras del och därmed inte ansökt om undantag med risk att få ett nej. Det är dags att inse att för många väl fungerande kretsar är dessa undantag inte tillämpliga.

Undantagsreglerna behöver ändras så att en bedömning kan göras från fall till fall om  den eftersträvade effekten av en kretssammanläggning kan uppnås trots flera kretsar i en kommun.